Elzasbokhylla

  Den här boken är en del av min bokutmaning “ Damma av 2023 ”. När jag läste We Were Liars som är första boken i den här serien blev jag helt golvad. Jag hade därför väldigt höga förväntningar på den här boken, den kanske inte golvade mig men jag hatar den inte. Den här boken utspelar sig långt innan händelserna i We Were Liars men vi befinner oss igen på familjen Sinclairs privata ö. Än en gång får vi ta del av familjens tragiska hemligheter och öde. Det är en sommar som familjen för alltid kommer att minnas. Språket är lika fascinerande, Lockhart har ett sätt att beskriva känslor som är svåra att glömma. Det är vackert och poetiskt. Lockhart är en skicklig författare, som läsare kan jag känna av tragedin i varje kapitel men inte riktigt se den förrän det är försent. Trots det vackra språket och skickliga upplägget kommer jag på mig själv att inte bli lika berörd. Jag har svårt att tycka synd om den här familjen med sina pengar och vackra blonda hår. Allt som går fel, alla deras tra

  Den här boken är en del av min bokutmaning “ Damma av 2023 ”. Det här är min tredje bok av Jodi Picoult och jag tror att jag kan ha hittat en ny favoritförfattare, trots att jag inte gillar hennes slut. I The Pact eller Pakten som den heter på svenska möter vi familjerna Gold och Harte, de är grannar och bästa vänner. Tills telefonen ringer en ödesdiger natt i november. Det var ingen hemlighet att deras tonårsbarn, Christopher och Emily, börjat bli mycket mer än bara vänner. Men nu är sjuttonåriga Emily död, skjuten med en pistol som hennes älskade Christopher tagit ur sin pappas gömmor. Enligt Christopher hade de båda ingått en självmordspakt, men något gick snett.  Jag tror att jag gillade den här boken mer medan jag läste den än vad jag gör nu i efterhand. Det här är en riktig bladvändare, vi får ta del av berättelsen ur olika karaktärers perspektiv. Det jag uppskattar mest med Picoults böcker är att karaktärerna är mångfacetterade, de känns mänskliga och därmed också trovärdig

Jag fick den här boken av Albert Bonniers förlag i utbyte mot en ärlig recension. Det här är min första Nesbø men absolut inte min sista. Vilken resa!  Harry Hole är i Los Angeles för att dricka sig till döds, efter att hans liv hemma i Norge slagits i spillror. Men han har en vän, en bedagad filmstjärna, som nu jagas av en knarkkartell som hon lånat pengar av. I Oslo står polisen handfallen efter att två kvinnor försvunnit från en kändisfest. När en av dem hittas mördad riktas misstankarna mot en känd fastighetskung, som till polisens stora förtret hyr in Harry Hole som privatspanare. Berättelsen tar fart nästan med en gång och tappar inte farten alls. I och med att jag inte är bekant med Hole tidigare var jag nervös då Blodmåne är den trettonde boken i serien men det gick hur bra som helst att hänga med.  Fallet är bestialiskt och det är mörkt men jag gillar fantasin som Nesbø besitter. Jag får lära känna en trasig Hole, hans privatliv funkar inte och han mår inte bra psykiskt, tro