Fortsätt till huvudinnehåll

Vindens skugga – Carlos Ruiz Zafón

 


Originaltitel: La sombra del viento 
Originalspråk: Spanska
Författare: Carlos Ruiz Zafón
Antal sidor: 478
Språk: Svenska
Format: Pocket
Förlag: Norstedts pocket
Utgivningsår: 2006 (först publicerad 2001)

Okej, håll i er nu för nu kommer en kärleksattack! Ja, den har sina brister. Ja, den är inte perfekt och ja, den är lite weird men jag älskar allt med den här boken.

När Daniel är tio år tar hans pappa honom till De bortglömda böckernas gravkammare. Det är en hemlig plats i Barcelona, en förvirrande labyrint av böcker som fallit i glömska, böcker vars berättelser ingen känner till och som förvaltas av en noga utvald grupp bokälskare. Det är tradition att man, första gången man är där, tar med sig en bok hem och adopterar den så att den aldrig glöms bort igen. Daniel väljer ut romanen “Vindens skugga” som är skriven av en viss Julian Carax. Han blir besatt av den och försöker hitta svaren på gåtorna som omger boken och författaren. Det kommer att prägla Daniels liv för all framtid. 

Det finns mycket att älska med den här boken. Miljöbeskrivningarna är helt fantastiska, jag kan verkligen se Barcelona framför mig, jag känner regnet och hör vinden. Karaktärerna är välskrivna och komplicerade. Vi får följa med Daniel när han är en liten pojke fram till att han blir en vuxen man. 

Det här är en bok om så mycket mer än bara Daniels sökande efter svar, den handlar om vänskap, kärlek, Barcelonas blodiga historia och om familjeband. 

Det jag tyckte bäst om är språket, det är poetiskt och målande. Här har översättningen lyckats. 

Det här är första boken i en kvartett, det finns alltså tre andra böcker i det här universumet och jag längtar till att få sluka dem!

Z Z Z Z Z


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Damma av 2023

  Jag tänkte köra bokutmaningen " Damma av" för sjunde året i rad. Utmaningen går ut på att försöka läsa så många olästa böcker jag har i bokhyllan som möjligt. Listan innehåller alltså böcker jag äger och som har legat i hyllan i över ett år. Jag har även tagit med böcker jag har köpt/fått under 2022 och som jag inte har hunnit läsa ännu.  Jag har sammanlagt 146 olästa böcker och målet är att hinna läsa 30 av dem, alltså 2,5 stycken varje månad. Ni får mer än gärna hjälpa mig med någon slags prioriteringslista, vilken bok borde jag börja med? Skönlitteratur Alexander McCall Smith – Den gode maken på Zebradrive (#8) (början av 10-talet) Alexander McCall Smith – Lycka och ett par blåa skor (#7) (början av 10-talet) Alexander McCall Smith – I muntra damers sällskap (#6) (början av 10-talet) Marlene Van Niekerk – Agaat (början av 10-talet) Manila Suri – Vishnus död (början av 10-talet) Jean-Michel Guenassia – De obotliga optimisternas klubb (början av 10-talet) Jonas Gard

Damma av 2024

  Jag tänkte köra bokutmaningen Damma av för åttonde året i rad. Utmaningen går ut på att försöka läsa så många olästa böcker jag har i bokhyllan som möjligt. Listan innehåller alltså böcker jag äger och som har legat i hyllan i över ett år. Jag har även tagit med böcker som jag har köpt/fått under 2023 och som jag inte har hunnit läsa ännu.  Jag har sammanlagt 131 olästa böcker och målet är att hinna läsa 30 av dem, alltså 2,5 stycken varje månad. Ni får mer än gärna hjälpa mig med någon slags prioriteringslista, vilken bok borde jag börja med? Skönlitteratur Marlene Van Niekerk – Agaat (början av 10-talet) Jean-Michel Guenassia – De obotliga optimisternas klubb (början av 10-talet) Jonas Gardell – Ett ufo göra entré Jonas Gardell – Jenny Harper Lee – Ställ ut en väktare (2017) Johannes Anyuru – En storm kom från paradiset (2019) Donna Tartt – Steglitsan (2019) Caroline Ringskog Ferrada-Noli – Rich Boy (2020) Colson Whitehead – Den underjordiska järnvägen (2020) Tommy Orange – Pow

Gregorius – Bengt Ohlsson

  Den här boken är en del av min bokutmaning “ Damma av 2023 ” Jag älskar inte boken men jag hatar den inte heller. Det är en intressant läsning och medan Gregorius går igenom sin egen existens, barndom och livsöde får vi lära känna flera sidor av honom, inga som jag personligen skulle säga är till hans fördel men ändå olika. I sin roman “Doktor Glas” från 1905 presenterade Hjalmar Söderberg en av den svenska litteraturens mest avskyvärda gestalter. Pastor Gregorius beskrivs som liderlig, hycklande och inskränkt. I Bengt Ohlssons Gregorius berättar pastorn själv om det som ska komma att bli hans sista sommar, och hans gestalt får ett helt annat liv.  Även om det är en fascinerande läsning kan jag inte låta bli att känna mig rätt uttråkad ibland. Gregorius liv och livssyn berör mig inte då jag är hans raka motsats. Om han fanns i verkligheten skulle vi inte ha kommit bra överens, vi skulle nog inte ens ha tyckt om varandra. Inget som egentligen stör mig, tvärtom, berättelsen känns mer s