Fortsätt till huvudinnehåll

Sötvatten – Akwaeke Emezi

 


Originaltitel: Freshwater
Originalspråk: Engelska
Författare: Akwaeke Emezi
Antal sidor: 272
Språk: Svenska
Format: Inbunden
Förlag: Bokförlaget Tranan
Utgivningsår: 2020 (först publicerad 2018)

Det här är en mycket originell uppväxtskildring som baseras på författarens egna erfarenheter, men som i den här boken berättas genom huvudkaraktären Adas inre röster. De här rösterna eller själarna står i konflikt med varandra och påverkar Adas liv på olika sätt.  

Ada föds i södra Nigeria och tidigt förstår hens familj att hen är ett annorlunda barn. Ada känner sig splittrad av de inre rösterna och när hen blir äldre och flyttar till USA för att studera tar rösterna mer och mer över kontrollen. Efter en traumatisk händelse styr rösterna Ada in på en mörk och destruktiv väg.

Det här är första gången jag läser en bok av en icke-binär författare och det här är första gången jag läser en bok ur de inre rösternas perspektiv. Det var en fantastisk läsupplevelse som bitvis var otroligt smärtsam men också otroligt stark.

Romanen är en blandning av en ung persons inre kamp om identitet och psykisk ohälsa samtidigt som den även tar upp mytologin i den nigerianska Igbo-kulturen. 

Ibland är den dock lite för svår och utsvävande. Det gör att jag får svårt att riktigt greppa Adas mats då rösterna är så starka att de tar över. Jag saknar också mer scener från hens utomstående, de finns oftast bara med i periferin.

Språket är poetiskt och texten balanserar mellan att vara surrealistisk och jordnära. Det här är en fascinerande läsning där läsaren tas med på en brutal resa genom barndom fram till vuxen ålder. 

Z Z Z Z Z


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Damma av 2026

Nu är det dags för bokutmaningen Damma av – tionde året i rad! Utmaningen går helt enkelt ut på att läsa så många av mina olästa böcker i bokhyllan som möjligt. På listan har jag både böcker som har samlat damm i flera år och såna som jag har köpt eller fått under 2025 men inte hunnit läsa än. Totalt har jag 128 olästa böcker, och målet är att hinna med 30 av dem i år – alltså ungefär 2–3 böcker i månaden. Jag tar gärna emot tips på vilken bok jag borde börja med! Har ni några förslag på hur jag ska prioritera? Skönlitteratur De obotliga optimisternas klubb – Jean-Michel Guenassia (början av 10-talet) Ett ufo göra entré – Jonas Gardell   Jenny – Jonas Gardell  Ställ ut en väktare – Harper Lee (2017) Rich Boy – Caroline Ringskog Ferrada-Noli (2020) Pow Wow – Tommy Orange (2020) Love in the time of cholera – Gabriell Garcia Marquez  The mountain shadow – Gregory David Roberts (2018) The invention of wings – Sue Monk Kidd (början av 10-talet) Hamnet – Maggie O´Farrell (2...

Damma av 2025

Damma av 2025 Nu är det dags för bokutmaningen Damma av – nionde året i rad! Utmaningen går helt enkelt ut på att läsa så många av mina olästa böcker i bokhyllan som möjligt. På listan har jag både böcker som har samlat damm i flera år och såna som jag har köpt eller fått under 2024 men inte hunnit läsa än. Totalt har jag 126  olästa böcker, och målet är att hinna med 30 av dem i år – alltså ungefär 2–3 böcker i månaden. Jag tar gärna emot tips på vilken bok jag borde börja med! Har ni några förslag på hur jag ska prioritera? Skönlitteratur Marlene Van Niekerk – Agaat (början av 10-talet) DNF Jean-Michel Guenassia – De obotliga optimisternas klubb (början av 10-talet) Jonas Gardell – Ett ufo göra entré Jonas Gardell – Jenny Harper Lee – Ställ ut en väktare (2017) Johannes Anyuru – En storm kom från paradiset (2019) DNF Caroline Ringskog Ferrada-Noli – Rich Boy (2020) Tommy Orange – Pow Wow (2020) Gabriell Garcia Marquez – Love in the time of cholera Gregory David Roberts ­– The mo...

Stugorna – Johan Theorin

Jag fick den här boken som ett recensionsexemplar av Wahlström & Widstrand i utbyte mot en ärlig recension. Johan Theorin är tillbaka med “Stugorna”, en berättelse som rör sig någonstans mellan spökhistoria och psykologisk thriller. Och visst känns det som att kliva in i välbekant Theorin-mark: suggestiva miljöer, trovärdiga karaktärer och en stämning som långsamt kryper under huden. Men. För mig tog det lite för lång tid innan det faktiskt hände något. Tempot är långsamt och jag väntade länge på att berättelsen skulle ta fart. När den väl gjorde det fanns där absolut ett driv, men inte tillräckligt för att fånga mig helt. Jag gillar hur Theorin väver in flera perspektiv och den där antydan till något övernaturligt men jag önskade mer. Mer spökstämning, mer nerv, mer gåshud. För en läsare som uppskattar thrillers med ett stänk av det övernaturliga finns här säkert mycket att tycka om. Själv hade jag hoppats på en mörkare, mer ryslig ton. Stugorna har allt som borde tilltala mig: a...