Debutanten – Christina Erikson

Originaltitel: Debutanten
Originalspråk: Svenska
Författare: Christina Erikson
Antal sidor: 400
Språk: Svenska
Format: Inbunden
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Utgivningsår: 2021

Jag fick den här boken som recensionsexemplar av Albert Bonniers Förlag i utbyte mot en ärlig recension.

Äntligen är tredje boken om kommissarie Elias Svensson här! En deckarserie som fokuserar på psykopater.

Vi får veta att författaren Sandra Thulin har tagit sitt liv men att hennes pappa tror att hon blivit mördad. Han tar kontakt med kommissarie Elias Svensson som tillsammans med Cornelia Lind börjar gräva i Sandras bakgrund. De konstaterar snabbt att den fasad familjen Thulin visar upp döljer en sårig verklighet. Var Sandras död ett tragiskt självmord? Och vem berättar egentligen sanningen?

Det här är en riktig bladvändare! Med korta kapitel och ett rappt språk flyger sidorna fram. Trots att berättelsen fokuserar på familjen Thulin får vi ändå ledtrådar om den mystiske Forsete, som är seriens röda tråd. Det här är spännande och bitvis skrämmande. Visst, vissa delar är förutsägbara men det hindrar mig inte från att ha andan i halsgropen.

Låt oss prata lite om karaktärerna, för det finns en hel del bra! Elias är en fantastisk bra och pålitlig karaktär, han känns trygg men framförallt känns han trovärdig. Jag har fortfarande svårt för Cornelias roll i det hela. Visst, nu är hon officiellt med i teamet men jag har svårt att se vad hon faktiskt tillför. Mångfalden, något jag alltid klagar på i svenska deckare, finns men är inte starkt närvarande (som i första boken) och bara med i periferin. Den mystiske Forsete är en krydda som ger berättelsen ett riktigt lyft, jag längtar efter att få veta mer!

Allt som allt är det här en riktig bra deckare där vissa delar är förutsägbara men det förstör inte läsupplevelsen. Helt enkelt en bladvändare som går fort att läsa.

Z Z Z Z Z

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Damma av 2026

Nu är det dags för bokutmaningen Damma av – tionde året i rad! Utmaningen går helt enkelt ut på att läsa så många av mina olästa böcker i bokhyllan som möjligt. På listan har jag både böcker som har samlat damm i flera år och såna som jag har köpt eller fått under 2025 men inte hunnit läsa än. Totalt har jag 128 olästa böcker, och målet är att hinna med 30 av dem i år – alltså ungefär 2–3 böcker i månaden. Jag tar gärna emot tips på vilken bok jag borde börja med! Har ni några förslag på hur jag ska prioritera? Skönlitteratur De obotliga optimisternas klubb – Jean-Michel Guenassia (början av 10-talet) Ett ufo göra entré – Jonas Gardell Jenny – Jonas Gardell Ställ ut en väktare – Harper Lee (2017) Rich Boy – Caroline Ringskog Ferrada-Noli (2020) Pow Wow – Tommy Orange (2020) Love in the time of cholera – Gabriell Garcia Marquez The mountain shadow – Gregory David Roberts (2018) The invention of wings – Sue Monk Kidd (början av 10-talet) Hamnet – Maggie O´Farrell (2...

Damma av 2025

Damma av 2025 Nu är det dags för bokutmaningen Damma av – nionde året i rad! Utmaningen går helt enkelt ut på att läsa så många av mina olästa böcker i bokhyllan som möjligt. På listan har jag både böcker som har samlat damm i flera år och såna som jag har köpt eller fått under 2024 men inte hunnit läsa än. Totalt har jag 126 olästa böcker, och målet är att hinna med 30 av dem i år – alltså ungefär 2–3 böcker i månaden. Jag tar gärna emot tips på vilken bok jag borde börja med! Har ni några förslag på hur jag ska prioritera? Skönlitteratur Marlene Van Niekerk – Agaat (början av 10-talet) DNF Jean-Michel Guenassia – De obotliga optimisternas klubb (början av 10-talet) Jonas Gardell – Ett ufo göra entré Jonas Gardell – Jenny Harper Lee – Ställ ut en väktare (2017) Johannes Anyuru – En storm kom från paradiset (2019) DNF Caroline Ringskog Ferrada-Noli – Rich Boy (2020) Tommy Orange – Pow Wow (2020) Gabriell Garcia Marquez – Love in the time of cholera Gregory David Roberts – The mo...

Stugorna – Johan Theorin

Jag fick den här boken som ett recensionsexemplar av Wahlström & Widstrand i utbyte mot en ärlig recension. Johan Theorin är tillbaka med “Stugorna”, en berättelse som rör sig någonstans mellan spökhistoria och psykologisk thriller. Och visst känns det som att kliva in i välbekant Theorin-mark: suggestiva miljöer, trovärdiga karaktärer och en stämning som långsamt kryper under huden. Men. För mig tog det lite för lång tid innan det faktiskt hände något. Tempot är långsamt och jag väntade länge på att berättelsen skulle ta fart. När den väl gjorde det fanns där absolut ett driv, men inte tillräckligt för att fånga mig helt. Jag gillar hur Theorin väver in flera perspektiv och den där antydan till något övernaturligt men jag önskade mer. Mer spökstämning, mer nerv, mer gåshud. För en läsare som uppskattar thrillers med ett stänk av det övernaturliga finns här säkert mycket att tycka om. Själv hade jag hoppats på en mörkare, mer ryslig ton. Stugorna har allt som borde tilltala mig: a...

Elzasbokhylla

Leta i den här bloggen