Fortsätt till huvudinnehåll

Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö – Håkan Nesser

 

Den här boken är en del av min bokutmaning “Damma av 2022”.


Av någon anledning känner jag mig stolt över att ha läst den här moderna klassikern, för visst är det en modern klassiker? En bok som “alla” har läst eller borde ha läst? Jag känner mig i alla fall stolt samtidigt som jag inte blev så värst imponerad.


Originaltitel: Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö
Originalspråk: Svenska

Författare: Håkan Nesser

Antal sidor: 246

Språk: Svenska

Format: Inbunden

Förlag: Albert Bonniers Förlag

Utgivningsår: 1998


Boken utspelar sig i Närke i början av 60-talet. Den 14-åriga Erik och hans kompis Edmund får tillbringa en sommar själva tillsammans med Eriks storebror Henry ute i stugan vid Genesarets sjö. En sommar då allt laddas upp, allt stegras tills Det Fruktansvärda inträffar. 


Jag gillar hur den är skriven. Boken är fylld av nostalgi, över barndomens oskuldsfullhet och om vänskap. Det är en intressant tid och en rätt så stillsam berättelse. Det händer inte särskilt mycket utan berättelsen händer mellan raderna.


Nesser är väldigt duktig på att skildra händelser ur ett barns perspektiv, allt med berättelsen känns trovärdigt. Det största problemet jag har med boken är faktiskt slutet. Visst var det en bra twist men det händer annat på slutet som jag inte riktigt köper. Sedan har vi själva kvinnosynen, den är ju inte fräsch och hela Mrs Robinson komplexet är obehaglig som man inte riktigt går in på utan bara romantiserar.


Jag hade även problem med huvudkaraktären, Erik. Ingen trevlig unge eller vuxen heller. Han kändes rätt tom, vi fick aldrig riktigt veta vad han tyckte om saker utan han betedde sig mer som en struts. Gömde huvudet i sanden och hoppades att allt jobbiga bara skulle försvinna eller att det skulle göra det om han bara ignorerade det. Inte en intressant karaktär helt enkelt.


Allt som allt var det här en fantastiskt läsupplevelse, välskriven och bitvis sorglig. Jag är som sagt stolt över att äntligen ha läst den.

Z Z Z Z Z



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Damma av 2025

Damma av 2025 Nu är det dags för bokutmaningen Damma av – nionde året i rad! Utmaningen går helt enkelt ut på att läsa så många av mina olästa böcker i bokhyllan som möjligt. På listan har jag både böcker som har samlat damm i flera år och såna som jag har köpt eller fått under 2024 men inte hunnit läsa än. Totalt har jag 126  olästa böcker, och målet är att hinna med 30 av dem i år – alltså ungefär 2–3 böcker i månaden. Jag tar gärna emot tips på vilken bok jag borde börja med! Har ni några förslag på hur jag ska prioritera? Skönlitteratur Marlene Van Niekerk – Agaat (början av 10-talet) DNF Jean-Michel Guenassia – De obotliga optimisternas klubb (början av 10-talet) Jonas Gardell – Ett ufo göra entré Jonas Gardell – Jenny Harper Lee – Ställ ut en väktare (2017) Johannes Anyuru – En storm kom från paradiset (2019) DNF Caroline Ringskog Ferrada-Noli – Rich Boy (2020) Tommy Orange – Pow Wow (2020) Gabriell Garcia Marquez – Love in the time of cholera Gregory David Roberts ­– The mo...

One last stop – Casey McQuiston

  Jag gillar ju inte feelgood eller romance men McQuistons förra bok Red, White & Royal Blue gillade jag väldigt mycket trots all romance så jag hade höga förväntningar på denna. Men nej, det här funkade inte för mig. Vi får följa med August som flyttar till New York City för att plugga. Hon är cynisk och tror inte på kärleken. Men så en dag träffar hon Jane på tunnelbanan och kärleken golvar henne. Problemet är bara att Jane inte är som alla andra tjejer. Jane kommer från 70-talet och har fastnat i tiden och kan inte lämna tunnelbanan. Nu måste August göra allt i sin makt för att hjälpa Jane. Jag älskar böcker med en sci fi-touch, böcker där man befinner sig i vår verklighet med så finns det något magiskt eller supernaturligt. Därför trodde jag att jag skulle gilla den här mycket mer än hennes förra men nope. Hade det inte varit för att jag var nyfiken på hur det skulle sluta hade jag inte avslutat den här boken. I början älskade jag den! August är en rolig och smart karaktär...

Stugorna – Johan Theorin

Jag fick den här boken som ett recensionsexemplar av Wahlström & Widstrand i utbyte mot en ärlig recension. Johan Theorin är tillbaka med “Stugorna”, en berättelse som rör sig någonstans mellan spökhistoria och psykologisk thriller. Och visst känns det som att kliva in i välbekant Theorin-mark: suggestiva miljöer, trovärdiga karaktärer och en stämning som långsamt kryper under huden. Men. För mig tog det lite för lång tid innan det faktiskt hände något. Tempot är långsamt och jag väntade länge på att berättelsen skulle ta fart. När den väl gjorde det fanns där absolut ett driv, men inte tillräckligt för att fånga mig helt. Jag gillar hur Theorin väver in flera perspektiv och den där antydan till något övernaturligt men jag önskade mer. Mer spökstämning, mer nerv, mer gåshud. För en läsare som uppskattar thrillers med ett stänk av det övernaturliga finns här säkert mycket att tycka om. Själv hade jag hoppats på en mörkare, mer ryslig ton. Stugorna har allt som borde tilltala mig: a...