Jag älskar att läsa böcker från Japan, det är något melankoliskt, lite vemodigt samtidigt utforskande över deras berättelser som faller mig i smaken.
I “De förlorade minnenas ö” befinner vi oss på en namnlös ö där glömskan sprider sig som en epidemi. Saker har börjat försvinna från ön och strax därpå även ur människors minnen. Det är bara ett fåtal människor där minnena fortfarande lever kvar och för dem är tillvaron skräckfylld: de vet att den hemliga polisen kan få även människor att försvinna.
Det här är en dystopisk berättelse med fokus på människans psyke. Romanens huvudperson är en ung författare som till en början inte reflekterar mycket över vad som händer omkring henne men omständigheterna får henne att se situationen på ön i ett annat ljus. Trots att stämningen under hela berättelsen är lugn, ligger det en spänning i luften. Jag som läsare känner av folkets förvirring och oro.
Den är otroligt välskriven. Miljöbeskrivningar är fantastiska och människors känslor inför det som händer är väl skildrat.
Boken är fylld av metaforer, vissa förstår jag och vissa går över huvudet på mig då jag inte är helt insatt i Japans historia. Dock gör det inget. Jag njuter av nästan varje sida och förundras karaktärernas beslut. Det som sänker betyget liten är segheten. Boken känns längre än vad den är. Vissa partier var otroligt sega och det öppna slutet lämnar mig lite frustrerad.
En bok jag varmt rekommenderar om du gillar lågmälda och långsamma berättelser.
Originaltitel: 密やかな結晶
Originalspråk: Japanska
Författare: Yõko Ogawa
Antal sidor: 299
Språk: Svenska
Format: E-bok
Förlag: Bokförlaget Tranan
Utgivningsår: 2022 (först publicerad 1994)
Kommentarer
Skicka en kommentar