Fortsätt till huvudinnehåll

De förlorade minnenas ö – Yõko Ogawa

Den här boken är en del av min bokutmaning “Världslitteratur”.

Jag älskar att läsa böcker från Japan, det är något melankoliskt, lite vemodigt samtidigt utforskande över deras berättelser som faller mig i smaken.


I “De förlorade minnenas ö” befinner vi oss på en namnlös ö där glömskan sprider sig som en epidemi. Saker har börjat försvinna från ön och strax därpå även ur människors minnen. Det är bara ett fåtal människor där minnena fortfarande lever kvar och för dem är tillvaron skräckfylld: de vet att den hemliga polisen kan få även människor att försvinna.


Det här är en dystopisk berättelse med fokus på människans psyke. Romanens huvudperson är en ung författare som till en början inte reflekterar mycket över vad som händer omkring henne men omständigheterna får henne att se situationen på ön i ett annat ljus. Trots att stämningen under hela berättelsen är lugn, ligger det en spänning i luften. Jag som läsare känner av folkets förvirring och oro.


Den är otroligt välskriven. Miljöbeskrivningar är fantastiska och människors känslor inför det som händer är väl skildrat.  


Boken är fylld av metaforer, vissa förstår jag och vissa går över huvudet på mig då jag inte är helt insatt i Japans historia. Dock gör det inget. Jag njuter av nästan varje sida och förundras karaktärernas beslut. Det som sänker betyget liten är segheten. Boken känns längre än vad den är. Vissa partier var otroligt sega och det öppna slutet lämnar mig lite frustrerad.


En bok jag varmt rekommenderar om du gillar lågmälda och långsamma berättelser.

Z Z Z Z Z

Originaltitel: 密やかな結晶

Originalspråk: Japanska

Författare: Yõko Ogawa

Antal sidor: 299

Språk: Svenska

Format: E-bok

Förlag: Bokförlaget Tranan

Utgivningsår: 2022 (först publicerad 1994)


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Damma av 2023

  Jag tänkte köra bokutmaningen " Damma av" för sjunde året i rad. Utmaningen går ut på att försöka läsa så många olästa böcker jag har i bokhyllan som möjligt. Listan innehåller alltså böcker jag äger och som har legat i hyllan i över ett år. Jag har även tagit med böcker jag har köpt/fått under 2022 och som jag inte har hunnit läsa ännu.  Jag har sammanlagt 146 olästa böcker och målet är att hinna läsa 30 av dem, alltså 2,5 stycken varje månad. Ni får mer än gärna hjälpa mig med någon slags prioriteringslista, vilken bok borde jag börja med? Skönlitteratur Alexander McCall Smith – Den gode maken på Zebradrive (#8) (början av 10-talet) Alexander McCall Smith – Lycka och ett par blåa skor (#7) (början av 10-talet) Alexander McCall Smith – I muntra damers sällskap (#6) (början av 10-talet) Marlene Van Niekerk – Agaat (början av 10-talet) Manila Suri – Vishnus död (början av 10-talet) Jean-Michel Guenassia – De obotliga optimisternas klubb (början av 10-talet) Jonas Gard

Damma av 2024

  Jag tänkte köra bokutmaningen Damma av för åttonde året i rad. Utmaningen går ut på att försöka läsa så många olästa böcker jag har i bokhyllan som möjligt. Listan innehåller alltså böcker jag äger och som har legat i hyllan i över ett år. Jag har även tagit med böcker som jag har köpt/fått under 2023 och som jag inte har hunnit läsa ännu.  Jag har sammanlagt 131 olästa böcker och målet är att hinna läsa 30 av dem, alltså 2,5 stycken varje månad. Ni får mer än gärna hjälpa mig med någon slags prioriteringslista, vilken bok borde jag börja med? Skönlitteratur Marlene Van Niekerk – Agaat (början av 10-talet) Jean-Michel Guenassia – De obotliga optimisternas klubb (början av 10-talet) Jonas Gardell – Ett ufo göra entré Jonas Gardell – Jenny Harper Lee – Ställ ut en väktare (2017) Johannes Anyuru – En storm kom från paradiset (2019) Donna Tartt – Steglitsan (2019) Caroline Ringskog Ferrada-Noli – Rich Boy (2020) Colson Whitehead – Den underjordiska järnvägen (2020) Tommy Orange – Pow

Gregorius – Bengt Ohlsson

  Den här boken är en del av min bokutmaning “ Damma av 2023 ” Jag älskar inte boken men jag hatar den inte heller. Det är en intressant läsning och medan Gregorius går igenom sin egen existens, barndom och livsöde får vi lära känna flera sidor av honom, inga som jag personligen skulle säga är till hans fördel men ändå olika. I sin roman “Doktor Glas” från 1905 presenterade Hjalmar Söderberg en av den svenska litteraturens mest avskyvärda gestalter. Pastor Gregorius beskrivs som liderlig, hycklande och inskränkt. I Bengt Ohlssons Gregorius berättar pastorn själv om det som ska komma att bli hans sista sommar, och hans gestalt får ett helt annat liv.  Även om det är en fascinerande läsning kan jag inte låta bli att känna mig rätt uttråkad ibland. Gregorius liv och livssyn berör mig inte då jag är hans raka motsats. Om han fanns i verkligheten skulle vi inte ha kommit bra överens, vi skulle nog inte ens ha tyckt om varandra. Inget som egentligen stör mig, tvärtom, berättelsen känns mer s