Bokhandlaren i Kabul – Åsne Seierstad

Den här boken är en del av min bokutmaning “Damma av 2022”.

Äntligen har jag läst Seierstads debutroman, tyvärr blev jag besviken. Besviken på både boken men också på författaren.

Hösten 2001 reser journalisten Åsne Seierstad till Afghanistan för att skriva om människorna i ett trasigt land under uppbyggnad. Talibanerna har nyligen flytt och ett stort hopp hägrar. En dag träffar hon en bokhandlare som bjuder hem henne till sin familj: hans två fruar, hans söner och döttrar, mamma och systrar. Efter ett par besök erbjuder han henne att stanna en tid.

På ett extremt intimt sätt beskriver Seierstad bokhandlarens familj, vi får lära känna honom men också hans barn och fruar. Det är inte en smickrande beskrivning och jag kan inte hjälpa att undra hur mycket av allt det hon skriver är sant. För i början av boken skriver hon att hon bodde ihop med dem som om hon vore en del av familjen. Seierstad skriver också att hon aldrig har bråkat med någon så som hon har bråkat med vissa av familjemedlemmarna, trots den närheten hon säger att hon har till dem så finns hon själv inte med i berättelsen. Det stör jag mig på. Om hon var så nära dem varför har hon skrivit bort sig själv? Jag hade köpt händelserna i boken mer om hennes egen röst, iakttagelser och analyser fanns med i boken.

Det var helt enkelt för detaljerat, för intimt för mig att riktigt köpa att familjen verkligen delat med sig av sin vardag till henne. Boken kändes mer som fiction än som ett reportage. Den är välskriven och intressant men inte trovärdig som ett reportage.

Z Z Z Z Z

Originaltitel: Bokhandleren i Kabul

Originalspråk: Norska

Författare: Åsne Seierstad

Antal sidor: 9h 52m

Språk: Svenska

Format: Ljudbok

Förlag: Albert Bonniers förlag Utgivningsår: 2021 (först publicerad 2002)

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Damma av 2023

Jag tänkte köra bokutmaningen " Damma av" för sjunde året i rad. Utmaningen går ut på att försöka läsa så många olästa böcker jag har i bokhyllan som möjligt. Listan innehåller alltså böcker jag äger och som har legat i hyllan i över ett år. Jag har även tagit med böcker jag har köpt/fått under 2022 och som jag inte har hunnit läsa ännu. Jag har sammanlagt 146 olästa böcker och målet är att hinna läsa 30 av dem, alltså 2,5 stycken varje månad. Ni får mer än gärna hjälpa mig med någon slags prioriteringslista, vilken bok borde jag börja med? Skönlitteratur Alexander McCall Smith – Den gode maken på Zebradrive (#8) (början av 10-talet) Alexander McCall Smith – Lycka och ett par blåa skor (#7) (början av 10-talet) Alexander McCall Smith – I muntra damers sällskap (#6) (början av 10-talet) Marlene Van Niekerk – Agaat (början av 10-talet) Manila Suri – Vishnus död (början av 10-talet) Jean-Michel Guenassia – De obotliga optimisternas klubb (början av 10-talet) Jonas Gard

Damma av 2024

Jag tänkte köra bokutmaningen Damma av för åttonde året i rad. Utmaningen går ut på att försöka läsa så många olästa böcker jag har i bokhyllan som möjligt. Listan innehåller alltså böcker jag äger och som har legat i hyllan i över ett år. Jag har även tagit med böcker som jag har köpt/fått under 2023 och som jag inte har hunnit läsa ännu. Jag har sammanlagt 131 olästa böcker och målet är att hinna läsa 30 av dem, alltså 2,5 stycken varje månad. Ni får mer än gärna hjälpa mig med någon slags prioriteringslista, vilken bok borde jag börja med? Skönlitteratur Marlene Van Niekerk – Agaat (början av 10-talet) Jean-Michel Guenassia – De obotliga optimisternas klubb (början av 10-talet) Jonas Gardell – Ett ufo göra entré Jonas Gardell – Jenny Harper Lee – Ställ ut en väktare (2017) Johannes Anyuru – En storm kom från paradiset (2019) Donna Tartt – Steglitsan (2019) Caroline Ringskog Ferrada-Noli – Rich Boy (2020) Colson Whitehead – Den underjordiska järnvägen (2020) Tommy Orange – Pow

Gregorius – Bengt Ohlsson

Den här boken är en del av min bokutmaning “ Damma av 2023 ” Jag älskar inte boken men jag hatar den inte heller. Det är en intressant läsning och medan Gregorius går igenom sin egen existens, barndom och livsöde får vi lära känna flera sidor av honom, inga som jag personligen skulle säga är till hans fördel men ändå olika. I sin roman “Doktor Glas” från 1905 presenterade Hjalmar Söderberg en av den svenska litteraturens mest avskyvärda gestalter. Pastor Gregorius beskrivs som liderlig, hycklande och inskränkt. I Bengt Ohlssons Gregorius berättar pastorn själv om det som ska komma att bli hans sista sommar, och hans gestalt får ett helt annat liv. Även om det är en fascinerande läsning kan jag inte låta bli att känna mig rätt uttråkad ibland. Gregorius liv och livssyn berör mig inte då jag är hans raka motsats. Om han fanns i verkligheten skulle vi inte ha kommit bra överens, vi skulle nog inte ens ha tyckt om varandra. Inget som egentligen stör mig, tvärtom, berättelsen känns mer s

Elzasbokhylla

Leta i den här bloggen