Fortsätt till huvudinnehåll

Vattendansaren – Ta-Nehisi Coates

 


Den här boken är en del av min bokutmaning “Damma av 2022”.


Jag hade tyvärr alldeles för höga förväntningar innan jag började läsa. Jag vill inte säga att jag blev besviken men jag blev nog besviken. Det kan bero på översättningen, som inte funkade riktigt för mig eller så var det själva berättelsen.


Vi får följa med Hiram Walker som växer upp moderlös på ett bomullsplantage. Han har en fantastiska gåva som han ännu inte lärt sig att bemästra. En gång när han var nära att drunkna räddades han av en oväntad kraft. Den liknade ett blått ljus som lyfte upp honom och förde honom i säkerhet. En dag bestämmer Hiram sig för att fly från förtrycket och inleda kampen mot slaveriet. Det tar honom till det underjordiska kriget mellan slavägare och slavar. Han drömmer om att en dag återvända och befria den familj han lämnade kvar. Men för att lyckas måste han en gång för alla lära sig att bemästra den magiska kraften som han har begåvats med.


På pappret borde det här vara en fullpoängare för mig. Det finns magisk realism, intressant miljö och svartas kamp för rättvisa. Allt jag tycker om men av någon anledning funkar det inte riktigt. Missförstå mig rätt, jag gillade den men jag blev inte golvad som jag trodde att jag skulle bli.


Den känns för lång, bitvis är den otroligt seg trots intressanta karaktärer som för berättelsen framåt. Sedan får jag inte riktigt grepp om Hiram som karaktär. Allt känns trovärdigt men fortfarande saknar jag något.


Trots det rekommenderar jag den här boken för jag lärde mig mycket och uppskattar miljöbeskrivningarna. 


Z Z Z Z Z


Originaltitel: The water dancer

Originalspråk: Engelska

Författare: Ta-Nehisi Coates

Antal sidor: 406

Språk: Svenska

Format: Pocket

Förlag: Norstedts förlag

Utgivningsår: 2020 (först publicerad 2019)

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Damma av 2023

  Jag tänkte köra bokutmaningen " Damma av" för sjunde året i rad. Utmaningen går ut på att försöka läsa så många olästa böcker jag har i bokhyllan som möjligt. Listan innehåller alltså böcker jag äger och som har legat i hyllan i över ett år. Jag har även tagit med böcker jag har köpt/fått under 2022 och som jag inte har hunnit läsa ännu.  Jag har sammanlagt 146 olästa böcker och målet är att hinna läsa 30 av dem, alltså 2,5 stycken varje månad. Ni får mer än gärna hjälpa mig med någon slags prioriteringslista, vilken bok borde jag börja med? Skönlitteratur Alexander McCall Smith – Den gode maken på Zebradrive (#8) (början av 10-talet) Alexander McCall Smith – Lycka och ett par blåa skor (#7) (början av 10-talet) Alexander McCall Smith – I muntra damers sällskap (#6) (början av 10-talet) Marlene Van Niekerk – Agaat (början av 10-talet) Manila Suri – Vishnus död (början av 10-talet) Jean-Michel Guenassia – De obotliga optimisternas klubb (början av 10-talet) Jonas Gard

Damma av 2024

  Jag tänkte köra bokutmaningen Damma av för åttonde året i rad. Utmaningen går ut på att försöka läsa så många olästa böcker jag har i bokhyllan som möjligt. Listan innehåller alltså böcker jag äger och som har legat i hyllan i över ett år. Jag har även tagit med böcker som jag har köpt/fått under 2023 och som jag inte har hunnit läsa ännu.  Jag har sammanlagt 131 olästa böcker och målet är att hinna läsa 30 av dem, alltså 2,5 stycken varje månad. Ni får mer än gärna hjälpa mig med någon slags prioriteringslista, vilken bok borde jag börja med? Skönlitteratur Marlene Van Niekerk – Agaat (början av 10-talet) Jean-Michel Guenassia – De obotliga optimisternas klubb (början av 10-talet) Jonas Gardell – Ett ufo göra entré Jonas Gardell – Jenny Harper Lee – Ställ ut en väktare (2017) Johannes Anyuru – En storm kom från paradiset (2019) Donna Tartt – Steglitsan (2019) Caroline Ringskog Ferrada-Noli – Rich Boy (2020) Colson Whitehead – Den underjordiska järnvägen (2020) Tommy Orange – Pow

Gregorius – Bengt Ohlsson

  Den här boken är en del av min bokutmaning “ Damma av 2023 ” Jag älskar inte boken men jag hatar den inte heller. Det är en intressant läsning och medan Gregorius går igenom sin egen existens, barndom och livsöde får vi lära känna flera sidor av honom, inga som jag personligen skulle säga är till hans fördel men ändå olika. I sin roman “Doktor Glas” från 1905 presenterade Hjalmar Söderberg en av den svenska litteraturens mest avskyvärda gestalter. Pastor Gregorius beskrivs som liderlig, hycklande och inskränkt. I Bengt Ohlssons Gregorius berättar pastorn själv om det som ska komma att bli hans sista sommar, och hans gestalt får ett helt annat liv.  Även om det är en fascinerande läsning kan jag inte låta bli att känna mig rätt uttråkad ibland. Gregorius liv och livssyn berör mig inte då jag är hans raka motsats. Om han fanns i verkligheten skulle vi inte ha kommit bra överens, vi skulle nog inte ens ha tyckt om varandra. Inget som egentligen stör mig, tvärtom, berättelsen känns mer s