Fortsätt till huvudinnehåll

The Weight of Blood – Tiffany D. Jackson

Jag älskar att läsa retellings, där författare tar en klassisk berättelse och gör den till sitt och moderniserar den. “The Weight of Blood” är en retelling på “Carrie” av Stephen King och jag hade otroligt höga förväntningar för jag älskar King, jag blev inte besviken. För att höja läsupplevelsen läste jag först om “Carrie” för att sedan hoppa direkt in i “The Weight of Blood” och det ångrar jag inte! Wow!

Vi får följa med Maddy som ofta mobbas och är utstött men allt blir bara värre när det kommer fram att hon inte är etniskt vit utan hon är biracial. Mobbningen eskalerar och slutar i ett blodbad under studentbalen.   


"The Weight of Blood" är en intensiv och komplex berättelse. Jackson utforskar teman som familjehemligheter, rasism och rättvisa på ett sätt som är både tankeväckande och omskakande.


Jackson lyckas verkligen fånga upp den rasism som finns och bakar in det i berättelsen på ett sätt som belyser det ännu mer, som ger rasismen en tydlighet som inte går att värja ifrån. 


Det är sjukt spännande, sidorna flyger fram och jag älskar verkligen Jacksons version av “Carrie”. Det enda som jag sänker betyget är nog kärlekshistorien, den kändes inte riktigt trovärdig och jag förstod den inte. Annars en helt fantastisk och tankeväckande skräckis!


Z Z Z Z Z


Originaltitel: The Weight of Blood 

Originalspråk: Engelska

Författare: Tiffany D. Jackson 

Antal sidor: 416

Språk: Engelska

Format: Inbunden

Förlag: Katherine Tegen Books 

Utgivningsår: 2022

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Damma av 2023

  Jag tänkte köra bokutmaningen " Damma av" för sjunde året i rad. Utmaningen går ut på att försöka läsa så många olästa böcker jag har i bokhyllan som möjligt. Listan innehåller alltså böcker jag äger och som har legat i hyllan i över ett år. Jag har även tagit med böcker jag har köpt/fått under 2022 och som jag inte har hunnit läsa ännu.  Jag har sammanlagt 146 olästa böcker och målet är att hinna läsa 30 av dem, alltså 2,5 stycken varje månad. Ni får mer än gärna hjälpa mig med någon slags prioriteringslista, vilken bok borde jag börja med? Skönlitteratur Alexander McCall Smith – Den gode maken på Zebradrive (#8) (början av 10-talet) Alexander McCall Smith – Lycka och ett par blåa skor (#7) (början av 10-talet) Alexander McCall Smith – I muntra damers sällskap (#6) (början av 10-talet) Marlene Van Niekerk – Agaat (början av 10-talet) Manila Suri – Vishnus död (början av 10-talet) Jean-Michel Guenassia – De obotliga optimisternas klubb (början av 10-talet) Jonas Gard

Damma av 2024

  Jag tänkte köra bokutmaningen Damma av för åttonde året i rad. Utmaningen går ut på att försöka läsa så många olästa böcker jag har i bokhyllan som möjligt. Listan innehåller alltså böcker jag äger och som har legat i hyllan i över ett år. Jag har även tagit med böcker som jag har köpt/fått under 2023 och som jag inte har hunnit läsa ännu.  Jag har sammanlagt 131 olästa böcker och målet är att hinna läsa 30 av dem, alltså 2,5 stycken varje månad. Ni får mer än gärna hjälpa mig med någon slags prioriteringslista, vilken bok borde jag börja med? Skönlitteratur Marlene Van Niekerk – Agaat (början av 10-talet) Jean-Michel Guenassia – De obotliga optimisternas klubb (början av 10-talet) Jonas Gardell – Ett ufo göra entré Jonas Gardell – Jenny Harper Lee – Ställ ut en väktare (2017) Johannes Anyuru – En storm kom från paradiset (2019) Donna Tartt – Steglitsan (2019) Caroline Ringskog Ferrada-Noli – Rich Boy (2020) Colson Whitehead – Den underjordiska järnvägen (2020) Tommy Orange – Pow

Gregorius – Bengt Ohlsson

  Den här boken är en del av min bokutmaning “ Damma av 2023 ” Jag älskar inte boken men jag hatar den inte heller. Det är en intressant läsning och medan Gregorius går igenom sin egen existens, barndom och livsöde får vi lära känna flera sidor av honom, inga som jag personligen skulle säga är till hans fördel men ändå olika. I sin roman “Doktor Glas” från 1905 presenterade Hjalmar Söderberg en av den svenska litteraturens mest avskyvärda gestalter. Pastor Gregorius beskrivs som liderlig, hycklande och inskränkt. I Bengt Ohlssons Gregorius berättar pastorn själv om det som ska komma att bli hans sista sommar, och hans gestalt får ett helt annat liv.  Även om det är en fascinerande läsning kan jag inte låta bli att känna mig rätt uttråkad ibland. Gregorius liv och livssyn berör mig inte då jag är hans raka motsats. Om han fanns i verkligheten skulle vi inte ha kommit bra överens, vi skulle nog inte ens ha tyckt om varandra. Inget som egentligen stör mig, tvärtom, berättelsen känns mer s