Fortsätt till huvudinnehåll

Natthuset – Jo Nesbø

 


Jag fick den här boken som ett recensionsexemplar av Albert Bonniers förlag i utbyte mot en ärlig recension.

Vilken åktur! Nesbø kliver bort från sin klassiska deckarstil och går in i skräckens värld, och levererar en klassisk skräckis à la 80-tals Stephen King. Just att det känns som en typisk King är både bokens styrka och svaghet.

Efter att hans föräldrar omkommit i en husbrand skickas 14-årige Richard till sina släktingar i den avlägsna hålan Ballantyne. Men allt är inte vad det verkar i staden: Richard betraktas som en utböling, och när klasskamraten Tom försvinner får Richard skulden. Den enda som tror på honom är Karen, klassens populäraste tjej. Hon hjälper Richard att spåra det telefonnummer Tom ringde innan han försvann, till ett övergivet hus i Spegelskogen.

Det händer mycket redan från start, och boken tar bara korta pauser innan intrigerna och vändningarna fortsätter. Och just vändningar finns det gott om. Jag vet aldrig riktigt vart historien ska ta mig, och det är spännande. Liknelsen med King är tydlig, och i början gillade jag det, men ju mer jag läste, desto mer framträdde också bristerna. Det största problemet är att texten känns föråldrad, åtminstone i den första delen. Ingen mångfald och knappt någon hbtq-representation. Jag saknar också det nordiska perspektivet; istället för en liten norsk stad kändes det som om vi befann oss i en amerikansk småstad. Synd.

Förutom det var det här en väldigt rolig åktur! Det är en skickligt skriven skräckis med flera lager som får dig som läsare att gissa ända fram till slutet. Boken är uppdelad i tre delar, och det är först i slutet som helhetsbilden verkligen framträder. Snyggt gjort! Gillar du skräck, skulle jag rekommendera den här.

Z Z Z Z Z

Originaltitel: Natthuset 

Originalspråk: Norska

Författare: Jo Nesbø 

Längd: 6h 44m

Språk: Svenska

Format: Ljudbok

Förlag: Albert Bonniers förlag  Utgivningsår: 2023

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Damma av 2026

Nu är det dags för bokutmaningen Damma av – tionde året i rad! Utmaningen går helt enkelt ut på att läsa så många av mina olästa böcker i bokhyllan som möjligt. På listan har jag både böcker som har samlat damm i flera år och såna som jag har köpt eller fått under 2025 men inte hunnit läsa än. Totalt har jag 128 olästa böcker, och målet är att hinna med 30 av dem i år – alltså ungefär 2–3 böcker i månaden. Jag tar gärna emot tips på vilken bok jag borde börja med! Har ni några förslag på hur jag ska prioritera? Skönlitteratur De obotliga optimisternas klubb – Jean-Michel Guenassia (början av 10-talet) Ett ufo göra entré – Jonas Gardell   Jenny – Jonas Gardell  Ställ ut en väktare – Harper Lee (2017) Rich Boy – Caroline Ringskog Ferrada-Noli (2020) Pow Wow – Tommy Orange (2020) Love in the time of cholera – Gabriell Garcia Marquez  The mountain shadow – Gregory David Roberts (2018) The invention of wings – Sue Monk Kidd (början av 10-talet) Hamnet – Maggie O´Farrell (...

Damma av 2025

Damma av 2025 Nu är det dags för bokutmaningen Damma av – nionde året i rad! Utmaningen går helt enkelt ut på att läsa så många av mina olästa böcker i bokhyllan som möjligt. På listan har jag både böcker som har samlat damm i flera år och såna som jag har köpt eller fått under 2024 men inte hunnit läsa än. Totalt har jag 126  olästa böcker, och målet är att hinna med 30 av dem i år – alltså ungefär 2–3 böcker i månaden. Jag tar gärna emot tips på vilken bok jag borde börja med! Har ni några förslag på hur jag ska prioritera? Skönlitteratur Marlene Van Niekerk – Agaat (början av 10-talet) DNF Jean-Michel Guenassia – De obotliga optimisternas klubb (början av 10-talet) Jonas Gardell – Ett ufo göra entré Jonas Gardell – Jenny Harper Lee – Ställ ut en väktare (2017) Johannes Anyuru – En storm kom från paradiset (2019) DNF Caroline Ringskog Ferrada-Noli – Rich Boy (2020) Tommy Orange – Pow Wow (2020) Gabriell Garcia Marquez – Love in the time of cholera Gregory David Roberts ­– The mo...

Shuggie Bain – Douglas Stuart

Den här boken är en del av min bokutmaning " Damma av 2024 ". Jag hade ganska höga förväntningar på “Shuggie Bain”, särskilt eftersom den jämförts med en av mina absoluta favoritböcker, “Ett litet liv ” av Hanya Yanagihara. Tyvärr nådde den inte riktigt upp till mina förhoppningar, och jag blev lite besviken. Boken följer Shuggie, en ung pojke som växer upp i 1980-talets Glasgow under svåra förhållanden. Genom hans ögon får vi uppleva en barndom präglad av fattigdom, alkoholism och utanförskap, medan han försöker ta hand om sin mamma Agnes, som kämpar med ett allvarligt alkoholberoende. Douglas Stuart lyckas verkligen fånga den hårda verkligheten i ett samhälle i förfall, och hans beskrivningar av miljöer och karaktärer är både detaljerade och gripande. Språket är vackert och poetiskt, även när det skildrar de mest smärtsamma delarna av livet, vilket skapar en intressant kontrast som håller en fängslad. Men trots att boken tar upp tunga och viktiga teman, så kändes berättels...