Fortsätt till huvudinnehåll

Drömmen om ett träd – Maja Lunde

 


Den här boken är en del av min bokutmaning “Damma av 2025”.

Sista delen i Maja Lundes klimatkvartett och jag är varken besviken eller helt golvad.
Precis som i hennes tidigare böcker är det inte katastroferna i sig som står i centrum, utan vi människor, vår mänsklighet, våra brister och våra val.

I en framtid där världen är utarmad på liv står frövalvet på Svalbard som mänsklighetens sista hopp. Där bor Tommy med sin familj, tills en katastrof lämnar dem ensamma i ett öde landskap. Långt borta kämpar Tao i en svältande värld, tyngd av sorgen efter sin son. När hon får uppdraget att leda en expedition norrut mot fröerna i Svalbard förändras allt.

Baksidetexten lovar en mer hoppfull och äventyrlig berättelse än den vi faktiskt får. För mig är det här snarare mörkt, tungt och ibland frustrerande. När jag tänker på hela serien finns det en tydlig röd tråd: nästan alla karaktärer är osympatiska. Och det är nog meningen för Lunde påminner oss om att den här framtiden är vårt eget verk. Världen svälter på grund av mänskligheten, och det är kanske därför vi inte heller får “mysiga” huvudpersoner. Tommy… nej, jag kan inte säga att jag tycker om honom, men jag måste också påminna mig själv om att han bara är ett barn.

Det är spännande, men inte så hoppfullt som jag hade velat. Samtidigt gillar jag det ändå. Det kanske låter motsägelsefullt, men så är det. Det jag uppskattar mest, förutom det vackra och stundtals poetiska språket, är att Lunde knyter ihop trådarna från de tidigare delarna och låter gamla karaktärer dyka upp igen. Det gör avslutet på serien både helgjutet och imponerande.

Jag hade önskat att boken var lite kortare och kanske gav en strimma mer hopp men det här är ändå ett starkt, välskrivet och vackert avslut på en fascinerande serie. Rekommenderas varmt!

Originaltitel: Drömmen om ett träd (klimatkvartetten #4) 

Originalspråk: Norska

Författare: Maja Lunde 

Antal sidor: 426

Språk: Svenska

Format: Pocket

Förlag: Natur & Kultur 

Utgivningsår: 2024 (först publicerad 2022)

Kommentarer

  1. Har bara läst första boken i serien ännu, men den var verkligen superintressant.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Damma av 2025

Damma av 2025 Nu är det dags för bokutmaningen Damma av – nionde året i rad! Utmaningen går helt enkelt ut på att läsa så många av mina olästa böcker i bokhyllan som möjligt. På listan har jag både böcker som har samlat damm i flera år och såna som jag har köpt eller fått under 2024 men inte hunnit läsa än. Totalt har jag 126  olästa böcker, och målet är att hinna med 30 av dem i år – alltså ungefär 2–3 böcker i månaden. Jag tar gärna emot tips på vilken bok jag borde börja med! Har ni några förslag på hur jag ska prioritera? Skönlitteratur Marlene Van Niekerk – Agaat (början av 10-talet) DNF Jean-Michel Guenassia – De obotliga optimisternas klubb (början av 10-talet) Jonas Gardell – Ett ufo göra entré Jonas Gardell – Jenny Harper Lee – Ställ ut en väktare (2017) Johannes Anyuru – En storm kom från paradiset (2019) DNF Caroline Ringskog Ferrada-Noli – Rich Boy (2020) Tommy Orange – Pow Wow (2020) Gabriell Garcia Marquez – Love in the time of cholera Gregory David Roberts ­– The mo...

One last stop – Casey McQuiston

  Jag gillar ju inte feelgood eller romance men McQuistons förra bok Red, White & Royal Blue gillade jag väldigt mycket trots all romance så jag hade höga förväntningar på denna. Men nej, det här funkade inte för mig. Vi får följa med August som flyttar till New York City för att plugga. Hon är cynisk och tror inte på kärleken. Men så en dag träffar hon Jane på tunnelbanan och kärleken golvar henne. Problemet är bara att Jane inte är som alla andra tjejer. Jane kommer från 70-talet och har fastnat i tiden och kan inte lämna tunnelbanan. Nu måste August göra allt i sin makt för att hjälpa Jane. Jag älskar böcker med en sci fi-touch, böcker där man befinner sig i vår verklighet med så finns det något magiskt eller supernaturligt. Därför trodde jag att jag skulle gilla den här mycket mer än hennes förra men nope. Hade det inte varit för att jag var nyfiken på hur det skulle sluta hade jag inte avslutat den här boken. I början älskade jag den! August är en rolig och smart karaktär...

Stugorna – Johan Theorin

Jag fick den här boken som ett recensionsexemplar av Wahlström & Widstrand i utbyte mot en ärlig recension. Johan Theorin är tillbaka med “Stugorna”, en berättelse som rör sig någonstans mellan spökhistoria och psykologisk thriller. Och visst känns det som att kliva in i välbekant Theorin-mark: suggestiva miljöer, trovärdiga karaktärer och en stämning som långsamt kryper under huden. Men. För mig tog det lite för lång tid innan det faktiskt hände något. Tempot är långsamt och jag väntade länge på att berättelsen skulle ta fart. När den väl gjorde det fanns där absolut ett driv, men inte tillräckligt för att fånga mig helt. Jag gillar hur Theorin väver in flera perspektiv och den där antydan till något övernaturligt men jag önskade mer. Mer spökstämning, mer nerv, mer gåshud. För en läsare som uppskattar thrillers med ett stänk av det övernaturliga finns här säkert mycket att tycka om. Själv hade jag hoppats på en mörkare, mer ryslig ton. Stugorna har allt som borde tilltala mig: a...