Den här boken är en del av min bokutmaning “ Damma av 2026 ”. Det här är verkligen en tänkvärd bok. En sådan som stannar kvar långt efter att sista sidan är läst. Den får en att reflektera men också att känna ett stilla obehag. Berättelsen skildras helt ur Klaras perspektiv, och det är just det som gör romanen så speciell. För hon är nämligen en så kallad Artificiell Vän. Hennes sätt att iaktta oss människor är lågmält, noggrant och på sitt eget, unika vis. Hon ser sådant vi kanske själva missar. Det finns något både oskuldsfullt och genomträngande i hennes blick. Världsbygget är otroligt skickligt gjort. Ishiguro överförklarar ingenting. I stället får vi glimtar av den dystopiska värld som pågår utanför Klara, fragment som långsamt fogas samman. Det gör berättelsen både subtil och stark. Hotet och oron ligger där i bakgrunden utan att skrivas på näsan. Jag tyckte mycket om Klara som karaktär. Hon är eftertänksam och analytisk, men saknar full förståelse för mänskliga sociala koder, v...