Fortsätt till huvudinnehåll

The Ghost Hunter Next Door – Danielle Garrett




Letar ni efter något lättsamt, roligt och lagom spöklikt att somna till? Då kan The Ghost Hunter Next Door vara något för er! Jag har lyssnat på denna som ljudbok och det var precis den sortens avkoppling jag behövde.

Vi får följa Scarlet, en kvinna som inte bara ser spöken utan också kan prata med dem. Hon har flyttat till en liten stad för att få en nystart, men när ett spöke börjar skapa totalt kaos i grannskapet tvingas hon motvilligt rycka in. Det jag verkligen gillade var twisten på mordmysteriet: här är det offret självt som är med och försöker lösa fallet (eller ja, mest ställer till oreda!).

Men, jag måste vara ärlig att jag hade lite svårt för vår "ghost whisperer" Scarlet. Hon känns inte helt sympatisk och jag tyckte faktiskt att hon var lite väl elak mot spökena omkring henne. Dessutom tog kärlekshistorien lite för stor plats för min smak. Jag är ju här för spökerierna och allt roligt shenanigans som kommer med dem!

Trots att huvudkaraktären skavde lite och romantiken tog över, så var det här en charmig och underhållande start på en serie. Jag kommer definitivt att fortsätta lyssna på nästa del, men jag hoppas på mer fokus på spökena framöver!

Originaltitel: The Ghost Hunter Next Door (Beechwood Harbor Ghost Mystery #1) 

Originalspråk: Engelska

Författare: Danielle Garrett 

Längd: 6h 2min

Språk: Engelska

Format: Ljudbok

Förlag: Roots & Wings Press 

Utgivningsår: 2025



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Damma av 2026

Nu är det dags för bokutmaningen Damma av – tionde året i rad! Utmaningen går helt enkelt ut på att läsa så många av mina olästa böcker i bokhyllan som möjligt. På listan har jag både böcker som har samlat damm i flera år och såna som jag har köpt eller fått under 2025 men inte hunnit läsa än. Totalt har jag 128 olästa böcker, och målet är att hinna med 30 av dem i år – alltså ungefär 2–3 böcker i månaden. Jag tar gärna emot tips på vilken bok jag borde börja med! Har ni några förslag på hur jag ska prioritera? Skönlitteratur De obotliga optimisternas klubb – Jean-Michel Guenassia (början av 10-talet) Ett ufo göra entré – Jonas Gardell   Jenny – Jonas Gardell  Ställ ut en väktare – Harper Lee (2017) Rich Boy – Caroline Ringskog Ferrada-Noli (2020) Pow Wow – Tommy Orange (2020) Love in the time of cholera – Gabriell Garcia Marquez  The mountain shadow – Gregory David Roberts (2018) The invention of wings – Sue Monk Kidd (början av 10-talet) Hamnet – Maggie O´Farrell (2...

Damma av 2025

Damma av 2025 Nu är det dags för bokutmaningen Damma av – nionde året i rad! Utmaningen går helt enkelt ut på att läsa så många av mina olästa böcker i bokhyllan som möjligt. På listan har jag både böcker som har samlat damm i flera år och såna som jag har köpt eller fått under 2024 men inte hunnit läsa än. Totalt har jag 126  olästa böcker, och målet är att hinna med 30 av dem i år – alltså ungefär 2–3 böcker i månaden. Jag tar gärna emot tips på vilken bok jag borde börja med! Har ni några förslag på hur jag ska prioritera? Skönlitteratur Marlene Van Niekerk – Agaat (början av 10-talet) DNF Jean-Michel Guenassia – De obotliga optimisternas klubb (början av 10-talet) Jonas Gardell – Ett ufo göra entré Jonas Gardell – Jenny Harper Lee – Ställ ut en väktare (2017) Johannes Anyuru – En storm kom från paradiset (2019) DNF Caroline Ringskog Ferrada-Noli – Rich Boy (2020) Tommy Orange – Pow Wow (2020) Gabriell Garcia Marquez – Love in the time of cholera Gregory David Roberts ­– The mo...

Stugorna – Johan Theorin

Jag fick den här boken som ett recensionsexemplar av Wahlström & Widstrand i utbyte mot en ärlig recension. Johan Theorin är tillbaka med “Stugorna”, en berättelse som rör sig någonstans mellan spökhistoria och psykologisk thriller. Och visst känns det som att kliva in i välbekant Theorin-mark: suggestiva miljöer, trovärdiga karaktärer och en stämning som långsamt kryper under huden. Men. För mig tog det lite för lång tid innan det faktiskt hände något. Tempot är långsamt och jag väntade länge på att berättelsen skulle ta fart. När den väl gjorde det fanns där absolut ett driv, men inte tillräckligt för att fånga mig helt. Jag gillar hur Theorin väver in flera perspektiv och den där antydan till något övernaturligt men jag önskade mer. Mer spökstämning, mer nerv, mer gåshud. För en läsare som uppskattar thrillers med ett stänk av det övernaturliga finns här säkert mycket att tycka om. Själv hade jag hoppats på en mörkare, mer ryslig ton. Stugorna har allt som borde tilltala mig: a...