Fortsätt till huvudinnehåll

Odyssén – Homeros

 


Den här boken är en del av min bokutmaning “Damma av 2026”.

Inför den kommande filmen kände jag att det äntligen var dags att ta tag i Homeros klassiker Odyssén. Efter att ha gillat Iliaden var förväntningarna höga, och precis som med föregångaren gick det förvånansvärt lätt att komma in i språket och versmåttet. Men Odyssén visade sig vara en helt annan typ av läsupplevelse!

Det som förvånade mig mest var hur berättelsen är uppbyggd. Jag trodde att vi som läsare skulle få vara med Odysseus "här och nu" genom alla äventyr, men istället hoppar tidsplanen ganska mycket. En stor del av boken går ut på att Odysseus själv återberättar sina upplevelser i efterhand. Det här hoppandet fram och tillbaka gjorde att jag ibland hade lite svårt att hänga med och behålla fokus.

Om kvinnorna lös med sin frånvaro i Iliaden, så får de visserligen ta mer plats här men tyvärr på ett ganska sexistiskt sätt. Det är en tydlig produkt av sin tid, men det blir väldigt märkbart när man läser den idag. Det ska bli otroligt spännande att se hur den nya filmatiseringen väljer att gestalta karaktärer som Penelope, Kirke och Kalypso!

Trots att strukturen var lite utmanande hade jag en bra läsupplevelse. Det är något visst med att ha läst ett verk som lagt grunden för så mycket av vår moderna berättarkonst. Nu är jag mer än redo för filmen och ser fram emot att se hur de tolkar Odysseus långa resa hem!

Originaltitel: Ὀδύσσεια 
Originalspråk: Grekiska
Författare: Homeros 
Antal sidor: 411
Språk: Svenska
Format: Pocket
Förlag: Natur & Kultur 
Utgivningsår: 2023 (först publicerad år 801)

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Damma av 2026

Nu är det dags för bokutmaningen Damma av – tionde året i rad! Utmaningen går helt enkelt ut på att läsa så många av mina olästa böcker i bokhyllan som möjligt. På listan har jag både böcker som har samlat damm i flera år och såna som jag har köpt eller fått under 2025 men inte hunnit läsa än. Totalt har jag 128 olästa böcker, och målet är att hinna med 30 av dem i år – alltså ungefär 2–3 böcker i månaden. Jag tar gärna emot tips på vilken bok jag borde börja med! Har ni några förslag på hur jag ska prioritera? Skönlitteratur De obotliga optimisternas klubb – Jean-Michel Guenassia (början av 10-talet) Ett ufo göra entré – Jonas Gardell   Jenny – Jonas Gardell  Ställ ut en väktare – Harper Lee (2017) Rich Boy – Caroline Ringskog Ferrada-Noli (2020) Pow Wow – Tommy Orange (2020) Love in the time of cholera – Gabriell Garcia Marquez  The mountain shadow – Gregory David Roberts (2018) The invention of wings – Sue Monk Kidd (början av 10-talet) Hamnet – Maggie O´Farrell (2...

Damma av 2025

Damma av 2025 Nu är det dags för bokutmaningen Damma av – nionde året i rad! Utmaningen går helt enkelt ut på att läsa så många av mina olästa böcker i bokhyllan som möjligt. På listan har jag både böcker som har samlat damm i flera år och såna som jag har köpt eller fått under 2024 men inte hunnit läsa än. Totalt har jag 126  olästa böcker, och målet är att hinna med 30 av dem i år – alltså ungefär 2–3 böcker i månaden. Jag tar gärna emot tips på vilken bok jag borde börja med! Har ni några förslag på hur jag ska prioritera? Skönlitteratur Marlene Van Niekerk – Agaat (början av 10-talet) DNF Jean-Michel Guenassia – De obotliga optimisternas klubb (början av 10-talet) Jonas Gardell – Ett ufo göra entré Jonas Gardell – Jenny Harper Lee – Ställ ut en väktare (2017) Johannes Anyuru – En storm kom från paradiset (2019) DNF Caroline Ringskog Ferrada-Noli – Rich Boy (2020) Tommy Orange – Pow Wow (2020) Gabriell Garcia Marquez – Love in the time of cholera Gregory David Roberts ­– The mo...

Stugorna – Johan Theorin

Jag fick den här boken som ett recensionsexemplar av Wahlström & Widstrand i utbyte mot en ärlig recension. Johan Theorin är tillbaka med “Stugorna”, en berättelse som rör sig någonstans mellan spökhistoria och psykologisk thriller. Och visst känns det som att kliva in i välbekant Theorin-mark: suggestiva miljöer, trovärdiga karaktärer och en stämning som långsamt kryper under huden. Men. För mig tog det lite för lång tid innan det faktiskt hände något. Tempot är långsamt och jag väntade länge på att berättelsen skulle ta fart. När den väl gjorde det fanns där absolut ett driv, men inte tillräckligt för att fånga mig helt. Jag gillar hur Theorin väver in flera perspektiv och den där antydan till något övernaturligt men jag önskade mer. Mer spökstämning, mer nerv, mer gåshud. För en läsare som uppskattar thrillers med ett stänk av det övernaturliga finns här säkert mycket att tycka om. Själv hade jag hoppats på en mörkare, mer ryslig ton. Stugorna har allt som borde tilltala mig: a...