Den här boken är en del av min bokutmaning “Damma av 2026”.
Det här är en genuint fin bok som jag absolut vill rekommendera vidare, även om den inte riktigt sög tag i mig så djupt som jag hade hoppats på. Det är en tänkvärd historia med ett ämne som ligger mig väldigt varmt om hjärtat!
Det absolut bästa med boken är huvudkaraktären Miles. Han är en sådan person som jag själv skulle vilja bli bästa kompis med direkt! Jag fullkomligt älskade hans enorma passion för havet, och de små miniföreläsningar han har genom boken om havets olika djur är rent guld värda. Eftersom havet är mitt absoluta favorittema njöt jag verkligen av de bitarna.
I boken får vi följa Miles under en sommar. En dag när han är ute på sin vanliga runda för att plocka musslor vid lågvatten hittar han något unikt, ett fynd som snabbt vänder upp och ner på tillvaron och ger honom massor av uppmärksamhet.
Trots att premissen är fantastisk och Miles är underbar, så tyckte jag att allt det andra som händer runt omkring honom inte var riktigt lika intressant. Det var bra, men tyvärr inte så indragande som jag hade önskat. Jag har lite svårt att sätta fingret på varför jag inte fastnade helt… kanske var det bara fel tillfälle i livet för mig att läsa den?
Även om läsupplevelsen kändes lite ljummen för mig personligen, så är det en otroligt fin skildring av en pojke som upptäcker hur stor världen faktiskt är. Den sätter fingret på hur det är att växa upp och visar på vuxenvärldens totala okunskap om ungas inre liv.
Originaltitel: The Highest Tide
Originalspråk: Engelska
Författare: Jim Lynch
Antal sidor: 256
Språk: Engelska
Format: Pocket
Förlag: Bloomsbury Publishing PLC Utgivningsår: 2005
Kommentarer
Skicka en kommentar