Fortsätt till huvudinnehåll

The Last House on Needless Street – Catriona Ward


Det här är en bok som under hela läsningen lurar dig, på ett otroligt positivt sätt! Du är kluven, fundersam och undrar konstant: "Vad i hela friden är det som pågår?" Jag älskar verkligen den känslan. Jag ville bara sluka boken, men samtidigt ville jag inte missa några ledtrådar så jag skyndade försiktigt framåt.

Boken kretsar kring ett obehagligt, förbommat hus på Needless Street i kanten av en mörk skog. Där bor Ted, en ensam och förvirrad man med minnesluckor, tillsammans med sin dotter Lauren och sin väldigt speciella katt, Olivia. För elva år sedan försvann en liten flicka i närheten, och när en ny granne flyttar in på gatan, besatt av att ta reda på sanningen om försvinnandet, börjar de mörka hemligheterna i huset sakta nystas upp.


Det här var min allra första bok av Catriona Ward och den gav verkligen mersmak! Något som gör boken så unik är de udda berättarrösterna (att få följa en katt var ju för övrigt förvånansvärt fängslande).


Det absolut bästa med hela berättelsen är just den där krypande känslan av att man vet att något inte stämmer, men man kan helt enkelt inte sätta fingret på vad. Skrivsättet är så skickligt med små ledtrådar, mysterier och maffiga aha-upplevelser längs vägen.


Om jag ska klaga på något tycker jag att vissa sekvenser drogs ut lite väl länge medan andra gick nästan för snabbt. Men i det stora hela var det här en riktigt häftig och udda läsupplevelse. Jag uppskattade dessutom författarens efterord enormt mycket, att få läsa om hur boken kom till gav historien ytterligare ett lager och lyfte läsupplevelsen ännu ett snäpp. Jag är definitivt sugen på att läsa mer av henne!


Originaltitel: The Last House on Needless Street 

Originalspråk: Engelska

Författare: Catriona Ward 

Antal sidor: 352

Språk: Engelska

Format: Ebook

Förlag: Viper 

Utgivningsår: 2021

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Damma av 2026

Nu är det dags för bokutmaningen Damma av – tionde året i rad! Utmaningen går helt enkelt ut på att läsa så många av mina olästa böcker i bokhyllan som möjligt. På listan har jag både böcker som har samlat damm i flera år och såna som jag har köpt eller fått under 2025 men inte hunnit läsa än. Totalt har jag 128 olästa böcker, och målet är att hinna med 30 av dem i år – alltså ungefär 2–3 böcker i månaden. Jag tar gärna emot tips på vilken bok jag borde börja med! Har ni några förslag på hur jag ska prioritera? Skönlitteratur De obotliga optimisternas klubb – Jean-Michel Guenassia (början av 10-talet) Ett ufo göra entré – Jonas Gardell   Jenny – Jonas Gardell  Ställ ut en väktare – Harper Lee (2017) Rich Boy – Caroline Ringskog Ferrada-Noli (2020) Pow Wow – Tommy Orange (2020) Love in the time of cholera – Gabriell Garcia Marquez  The mountain shadow – Gregory David Roberts (2018) The invention of wings – Sue Monk Kidd (början av 10-talet) Hamnet – Maggie O´Farrell (2...

Damma av 2025

Damma av 2025 Nu är det dags för bokutmaningen Damma av – nionde året i rad! Utmaningen går helt enkelt ut på att läsa så många av mina olästa böcker i bokhyllan som möjligt. På listan har jag både böcker som har samlat damm i flera år och såna som jag har köpt eller fått under 2024 men inte hunnit läsa än. Totalt har jag 126  olästa böcker, och målet är att hinna med 30 av dem i år – alltså ungefär 2–3 böcker i månaden. Jag tar gärna emot tips på vilken bok jag borde börja med! Har ni några förslag på hur jag ska prioritera? Skönlitteratur Marlene Van Niekerk – Agaat (början av 10-talet) DNF Jean-Michel Guenassia – De obotliga optimisternas klubb (början av 10-talet) Jonas Gardell – Ett ufo göra entré Jonas Gardell – Jenny Harper Lee – Ställ ut en väktare (2017) Johannes Anyuru – En storm kom från paradiset (2019) DNF Caroline Ringskog Ferrada-Noli – Rich Boy (2020) Tommy Orange – Pow Wow (2020) Gabriell Garcia Marquez – Love in the time of cholera Gregory David Roberts ­– The mo...

Stugorna – Johan Theorin

Jag fick den här boken som ett recensionsexemplar av Wahlström & Widstrand i utbyte mot en ärlig recension. Johan Theorin är tillbaka med “Stugorna”, en berättelse som rör sig någonstans mellan spökhistoria och psykologisk thriller. Och visst känns det som att kliva in i välbekant Theorin-mark: suggestiva miljöer, trovärdiga karaktärer och en stämning som långsamt kryper under huden. Men. För mig tog det lite för lång tid innan det faktiskt hände något. Tempot är långsamt och jag väntade länge på att berättelsen skulle ta fart. När den väl gjorde det fanns där absolut ett driv, men inte tillräckligt för att fånga mig helt. Jag gillar hur Theorin väver in flera perspektiv och den där antydan till något övernaturligt men jag önskade mer. Mer spökstämning, mer nerv, mer gåshud. För en läsare som uppskattar thrillers med ett stänk av det övernaturliga finns här säkert mycket att tycka om. Själv hade jag hoppats på en mörkare, mer ryslig ton. Stugorna har allt som borde tilltala mig: a...