Fortsätt till huvudinnehåll

Mordet på kommendören – Haruki Murakami

 


Originaltitel: 騎士団長殺し―第1部 顕れるイデア編
Originalspråk: Japanska
Författare: Haruki Murakami
Antal sidor: Del 1 – 409, Del 2 – 424
Språk: Svenska
Format: Pocket
Förlag: Norstedts pocket
Utgivningsår: 2019

Den här boken är en del av min bokutmaning Damma av 2020.
Jag har slagit ihop del ett och del två i den här recensionen. 

I och med att Murakami är en av mina favoritförfattare har jag läst en hel del böcker skrivna av honom. Det jag har märkt är att han, mer eller mindre, skriver samma bok. Det är “alltid” en man i medelåldern som har ett trasigt äktenskap där hans fru antingen har lämnat honom eller har varit otrogen. Sedan åker den här mannen på någon slags resa både en inre men också en yttre resa. Det gör mig inget för jag älskar den berättelsen och Murakami är bäst när han får bre ut sig. Mordet på kommendören är en klassisk Murakami. Vi får följa med en porträttmålare som får reda på att hans fru har hittat någon annan. Han avbokar allt och reser sin väg och hamnar tillslut i ett avskilt hus högt uppe på ett berg och bestämmer sig för att framöver måla landskap istället för porträtt. Han träffar på udda karaktärer och utsätts för märkliga händelser. 

Den här boken har allt som gör Murakami så extrem bra. Lite magi, lite existentialism och en massa metaforer. Inget är som det verkar och allt har en underliggande mening. Jag älskar att läsa Murakami, hans berättelser ger mig en känsla av att allt kan hända och att det alltid finns mysticism i det vardagliga. 

Visst, den här är inte hans bästa och visst, jag känner igen berättelsen men trots det slukas jag av händelserna och karaktärerna.

Dock störde jag mig på språket, något jag aldrig har gjort förut så jag tror att det kan vara översättningen? Murakami upprepade sig själv hela tiden, som om han ville försäkra sig om att läsaren hängde med i berättelsen. Det är något jag inte har upplevt i hans andra böcker. Det gjorde texten jobbig att läsa och jag blev irriterad då jag upplevde att han skrev oss läsare på näsan. Jag som är en van Murakami-läsare kände inte igen mig i texten. En av de bästa sakerna med att läsa en bok skriven av Murakami är just att jag, läsaren, får släppa loss min egen fantasi och göra egna tolkningar. Men när han upprepar sig själv, när han skriver vad han menar försvinner den känslan vilket gör att läsningen blir torr. 

Är du inte en van Murakami-läsare tycker jag att den här boken är en perfekt ingång. Vi som redan älskar Murakami kanske inte blir helt tillfredsställda av denna men självklart är den fortfarande läsvärd.

Z Z Z Z Z


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Damma av 2025

Damma av 2025 Nu är det dags för bokutmaningen Damma av – nionde året i rad! Utmaningen går helt enkelt ut på att läsa så många av mina olästa böcker i bokhyllan som möjligt. På listan har jag både böcker som har samlat damm i flera år och såna som jag har köpt eller fått under 2024 men inte hunnit läsa än. Totalt har jag 126  olästa böcker, och målet är att hinna med 30 av dem i år – alltså ungefär 2–3 böcker i månaden. Jag tar gärna emot tips på vilken bok jag borde börja med! Har ni några förslag på hur jag ska prioritera? Skönlitteratur Marlene Van Niekerk – Agaat (början av 10-talet) DNF Jean-Michel Guenassia – De obotliga optimisternas klubb (början av 10-talet) Jonas Gardell – Ett ufo göra entré Jonas Gardell – Jenny Harper Lee – Ställ ut en väktare (2017) Johannes Anyuru – En storm kom från paradiset (2019) Caroline Ringskog Ferrada-Noli – Rich Boy (2020) Tommy Orange – Pow Wow (2020) Gabriell Garcia Marquez – Love in the time of cholera Gregory David Roberts ­– The mounta...

Damma av 2024

  Jag tänkte köra bokutmaningen Damma av för åttonde året i rad. Utmaningen går ut på att försöka läsa så många olästa böcker jag har i bokhyllan som möjligt. Listan innehåller alltså böcker jag äger och som har legat i hyllan i över ett år. Jag har även tagit med böcker som jag har köpt/fått under 2023 och som jag inte har hunnit läsa ännu.  Jag har sammanlagt 131 olästa böcker och målet är att hinna läsa 30 av dem, alltså 2,5 stycken varje månad. Ni får mer än gärna hjälpa mig med någon slags prioriteringslista, vilken bok borde jag börja med? Skönlitteratur Marlene Van Niekerk – Agaat (början av 10-talet) Jean-Michel Guenassia – De obotliga optimisternas klubb (början av 10-talet) Jonas Gardell – Ett ufo göra entré Jonas Gardell – Jenny Harper Lee – Ställ ut en väktare (2017) Johannes Anyuru – En storm kom från paradiset (2019) Donna Tartt – Steglitsan (2019) Caroline Ringskog Ferrada-Noli – Rich Boy (2020) Colson Whitehead – Den underjordiska järnvägen (2020) Tommy Or...

One last stop – Casey McQuiston

  Jag gillar ju inte feelgood eller romance men McQuistons förra bok Red, White & Royal Blue gillade jag väldigt mycket trots all romance så jag hade höga förväntningar på denna. Men nej, det här funkade inte för mig. Vi får följa med August som flyttar till New York City för att plugga. Hon är cynisk och tror inte på kärleken. Men så en dag träffar hon Jane på tunnelbanan och kärleken golvar henne. Problemet är bara att Jane inte är som alla andra tjejer. Jane kommer från 70-talet och har fastnat i tiden och kan inte lämna tunnelbanan. Nu måste August göra allt i sin makt för att hjälpa Jane. Jag älskar böcker med en sci fi-touch, böcker där man befinner sig i vår verklighet med så finns det något magiskt eller supernaturligt. Därför trodde jag att jag skulle gilla den här mycket mer än hennes förra men nope. Hade det inte varit för att jag var nyfiken på hur det skulle sluta hade jag inte avslutat den här boken. I början älskade jag den! August är en rolig och smart karaktär...