Ännu ett liv – Theodor Kallifatides

Originaltitel: Ännu ett liv
Originalspråk: Svenska
Författare: Theodor Kallifatides
Antal sidor: 138
Språk: Svenska
Format: Pocket
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Utgivningsår: 2018 (först publicerad 2017)

Den här boken är en del av min bokutmaning "Damma av 2020".

I Ännu ett liv får vi följa författarens tankar kring sitt författarskap och livet i allmänhet. Kallifatides känner krafterna sina och bestämmer sig för att det är dags att sluta skriva. Men kan han verkligen sluta skriva?

Det här är en vacker liten bok om en man som tittar tillbaka på sitt liv och sitt författarskap med både vemod och kärlek. Det är kanske en tunn bok men berör stora ämnen. Texten går från en form av dagbok där vi får ta del av hans vardagsliv med hans fru till minnen från hans tidigare liv, i synnerhet vännerna i Grekland. Han får även in stora samhällsfenomen och jämför hur det svenska och grekiska samhället har utvecklats. Mycket är tänkvärt, jag håller inte alltid med honom men betraktelserna får mig att tänka till.

Ibland blir det lite för mycket detaljer kring hans vardagsliv och då känns boken seg. Jag har även svårt att greppa vad för form det ska vara på boken. Är det en essä? Debattartikel? Eller kanske bara dagboksanteckningar. Vissa stunder tror jag det handlar om en livskris, ibland en debattartikel som sedan förvandlas till en man som filosoferar kring livet i allmänhet. Det blir rörigt ibland.

Något som absolut inte är rörigt är språket, det är klanderfritt. Att läsa den här boken, vad det än handlar om, är en ren njutning. Det får mig att bli nyfiken på Kallifatides andra romaner, för jag har nämligen inte läst något av honom. Vissa formuleringar är så vackra att jag måste läsa om dem bara för att få njuta en gång till.

Det här är helt enkelt en läsvärd liten tunnis som berör mycket mer än en författares skrivkramp.

Z Z Z Z Z

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Damma av 2023

Jag tänkte köra bokutmaningen " Damma av" för sjunde året i rad. Utmaningen går ut på att försöka läsa så många olästa böcker jag har i bokhyllan som möjligt. Listan innehåller alltså böcker jag äger och som har legat i hyllan i över ett år. Jag har även tagit med böcker jag har köpt/fått under 2022 och som jag inte har hunnit läsa ännu. Jag har sammanlagt 146 olästa böcker och målet är att hinna läsa 30 av dem, alltså 2,5 stycken varje månad. Ni får mer än gärna hjälpa mig med någon slags prioriteringslista, vilken bok borde jag börja med? Skönlitteratur Alexander McCall Smith – Den gode maken på Zebradrive (#8) (början av 10-talet) Alexander McCall Smith – Lycka och ett par blåa skor (#7) (början av 10-talet) Alexander McCall Smith – I muntra damers sällskap (#6) (början av 10-talet) Marlene Van Niekerk – Agaat (början av 10-talet) Manila Suri – Vishnus död (början av 10-talet) Jean-Michel Guenassia – De obotliga optimisternas klubb (början av 10-talet) Jonas Gard

Damma av 2024

Jag tänkte köra bokutmaningen Damma av för åttonde året i rad. Utmaningen går ut på att försöka läsa så många olästa böcker jag har i bokhyllan som möjligt. Listan innehåller alltså böcker jag äger och som har legat i hyllan i över ett år. Jag har även tagit med böcker som jag har köpt/fått under 2023 och som jag inte har hunnit läsa ännu. Jag har sammanlagt 131 olästa böcker och målet är att hinna läsa 30 av dem, alltså 2,5 stycken varje månad. Ni får mer än gärna hjälpa mig med någon slags prioriteringslista, vilken bok borde jag börja med? Skönlitteratur Marlene Van Niekerk – Agaat (början av 10-talet) Jean-Michel Guenassia – De obotliga optimisternas klubb (början av 10-talet) Jonas Gardell – Ett ufo göra entré Jonas Gardell – Jenny Harper Lee – Ställ ut en väktare (2017) Johannes Anyuru – En storm kom från paradiset (2019) Donna Tartt – Steglitsan (2019) Caroline Ringskog Ferrada-Noli – Rich Boy (2020) Colson Whitehead – Den underjordiska järnvägen (2020) Tommy Orange – Pow

Gregorius – Bengt Ohlsson

Den här boken är en del av min bokutmaning “ Damma av 2023 ” Jag älskar inte boken men jag hatar den inte heller. Det är en intressant läsning och medan Gregorius går igenom sin egen existens, barndom och livsöde får vi lära känna flera sidor av honom, inga som jag personligen skulle säga är till hans fördel men ändå olika. I sin roman “Doktor Glas” från 1905 presenterade Hjalmar Söderberg en av den svenska litteraturens mest avskyvärda gestalter. Pastor Gregorius beskrivs som liderlig, hycklande och inskränkt. I Bengt Ohlssons Gregorius berättar pastorn själv om det som ska komma att bli hans sista sommar, och hans gestalt får ett helt annat liv. Även om det är en fascinerande läsning kan jag inte låta bli att känna mig rätt uttråkad ibland. Gregorius liv och livssyn berör mig inte då jag är hans raka motsats. Om han fanns i verkligheten skulle vi inte ha kommit bra överens, vi skulle nog inte ens ha tyckt om varandra. Inget som egentligen stör mig, tvärtom, berättelsen känns mer s

Elzasbokhylla

Leta i den här bloggen