Fortsätt till huvudinnehåll

Det vi förlorade i elden – Mariana Enriquez

 


Ända sedan jag läste “Vår del av natten” av Mariana Enriquez, och blev helt golvad, har jag varit sugen på att läsa mer av henne. Den här novellsamlingen gjorde mig inte besviken.


I den här boken bjuder Enriquez på tolv fantastiska noveller med starka kvinnoporträtt och en dos av samhällskritik. Självklart är det mycket skräck och övernaturliga fenomen, vilket jag älskar. Det är helt enkelt en mörk och intensiv samling noveller som tar läsarna med på en resa in i det argentinska samhällets mörkaste hörn.


Precis som i alla novellsamlingar finns det noveller som är bättre än andra. Min absoluta favorit var “Adelas hus”. Det som gör dessa noveller så fantastiska är att Enriquez är en mästare på att skapa obehaglig stämning. På bara några rader har hon lyckats skrämma skiten ur mig och jag är inte ens säker på vad det är som har hänt. 


Novellerna är fyllda av fantastiska kvinnokaraktärer, de är starka och intressanta. Feminismen genomsyrar varje berättelse och hon tar även upp frågor som psykisk ohälsa. Det finns också många subtila politiska och sociala kommentarer som vävs in i berättelserna och som ger boken en viktig samhällskritisk ton.


Det är helt enkelt fantastiskt och välskrivet. Jag har hittat en ny favoritförfattare.


Z Z Z Z Z


Originaltitel: Las cosas que perdimos en el fuego 

Originalspråk: Spanska

Författare: Mariana Enriquez 

Antal sidor: 208

Språk: Engelska

Format: E-bok

Förlag: Hogarth Press 

Utgivningsår: 2017 (först publicerad 2016)

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Damma av 2025

Damma av 2025 Nu är det dags för bokutmaningen Damma av – nionde året i rad! Utmaningen går helt enkelt ut på att läsa så många av mina olästa böcker i bokhyllan som möjligt. På listan har jag både böcker som har samlat damm i flera år och såna som jag har köpt eller fått under 2024 men inte hunnit läsa än. Totalt har jag 126  olästa böcker, och målet är att hinna med 30 av dem i år – alltså ungefär 2–3 böcker i månaden. Jag tar gärna emot tips på vilken bok jag borde börja med! Har ni några förslag på hur jag ska prioritera? Skönlitteratur Marlene Van Niekerk – Agaat (början av 10-talet) DNF Jean-Michel Guenassia – De obotliga optimisternas klubb (början av 10-talet) Jonas Gardell – Ett ufo göra entré Jonas Gardell – Jenny Harper Lee – Ställ ut en väktare (2017) Johannes Anyuru – En storm kom från paradiset (2019) Caroline Ringskog Ferrada-Noli – Rich Boy (2020) Tommy Orange – Pow Wow (2020) Gabriell Garcia Marquez – Love in the time of cholera Gregory David Roberts ­– The mounta...

Damma av 2024

  Jag tänkte köra bokutmaningen Damma av för åttonde året i rad. Utmaningen går ut på att försöka läsa så många olästa böcker jag har i bokhyllan som möjligt. Listan innehåller alltså böcker jag äger och som har legat i hyllan i över ett år. Jag har även tagit med böcker som jag har köpt/fått under 2023 och som jag inte har hunnit läsa ännu.  Jag har sammanlagt 131 olästa böcker och målet är att hinna läsa 30 av dem, alltså 2,5 stycken varje månad. Ni får mer än gärna hjälpa mig med någon slags prioriteringslista, vilken bok borde jag börja med? Skönlitteratur Marlene Van Niekerk – Agaat (början av 10-talet) Jean-Michel Guenassia – De obotliga optimisternas klubb (början av 10-talet) Jonas Gardell – Ett ufo göra entré Jonas Gardell – Jenny Harper Lee – Ställ ut en väktare (2017) Johannes Anyuru – En storm kom från paradiset (2019) Donna Tartt – Steglitsan (2019) Caroline Ringskog Ferrada-Noli – Rich Boy (2020) Colson Whitehead – Den underjordiska järnvägen (2020) Tommy Or...

Den som vaktar flocken – Johan Rundberg

Det här är en bok som lyckas lyfta fram viktiga aspekter av familjedynamik och tonårsliv på ett trovärdigt sätt. Jag uppskattade särskilt twisten i handlingen – den överraskade och höll spänningen vid liv. När berättelsen kretsade kring familjens relationer och konflikter kändes den som mest engagerande, och Rundberg skildrar föräldraskapets och tonårens utmaningar med både känsla och precision. Men tempot var ojämnt. Partierna som fokuserade på jobbdramat drog ner helheten för mig och gjorde boken onödigt lång. Dessa delar kändes som utfyllnad snarare än centrala för berättelsen. Det saknades också en bredare representation i karaktärerna, de fanns där men som vanligt bara i periferin.  Boken pekar subtilt på konflikten mellan arbetsliv och familjeliv, och hur de två kan kollidera på ett sätt som påverkar människors identitet och relationer. Vilket Rundberg lyckas med att skildra och ångesten jag känner över relationerna gör att jag får svårt att andas. Gillar man spänningsromane...