Fortsätt till huvudinnehåll

Greven av Monte Cristo – Alexandre Dumas

 


Att äntligen ge sig på "Greven av Monte Cristo" kändes som att ta ett djupt andetag innan ett långt dyk – och jag är så glad att jag gjorde det. Jag har länge hört att filmatiseringen från 2002 är underhållande, men att den knappt skrapar på ytan av vad boken egentligen är. Och det stämmer verkligen.

Dumas mästerverk är en fängslande resa genom svek, kärlek, hämnd och moral. Edmond Dantès, oskyldigt fängslad och berövad sitt liv, växer i skuggorna av fängelset If och förvandlas till den legendariska greven av Monte Cristo. Hans jakt på rättvisa – och kanske framför allt upprättelse – är både mörk och fängslande.

Jag fastnade direkt för berättelsens tempo i början. Det är dramatiskt, gripande och väldigt lätt att sugas in i. När fler karaktärer introduceras saktas tempot ner något, och boken breder ut sig mer i intriger och relationer. Men det är just där som berättelsen visar sin styrka – det är inte bara en äventyrsroman, utan också en djupdykning i människans psyke och vad som händer när man lever för hämnd. Hur långt är vi villiga att gå innan vi förlorar oss själva?

Språket, trots att det skrevs på 1800-talet, känns förvånansvärt lättillgängligt. Dumas har en berättarglädje som lyser igenom, och även om boken är massiv, så känns den aldrig tung på ett sätt som får en att vilja lägga ner den.

Det är en bok som lämnar avtryck och jag förstår varför den klassas som en av de stora romanerna. Rekommenderas varmt till alla som är sugna på en episk berättelse fylld av dramatik och djupa funderingar kring rättvisa och moral.

Originaltitel: Le comte de Monte-Cristo 

Originalspråk: Franska

Författare: Alexandre Dumas 

Längd: 49h 1min

Språk: Svenska

Format: Ljudbok

Förlag: Viatone
Utgivningsår: 2024 (först publicerad 1844)

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Damma av 2025

Damma av 2025 Nu är det dags för bokutmaningen Damma av – nionde året i rad! Utmaningen går helt enkelt ut på att läsa så många av mina olästa böcker i bokhyllan som möjligt. På listan har jag både böcker som har samlat damm i flera år och såna som jag har köpt eller fått under 2024 men inte hunnit läsa än. Totalt har jag 126  olästa böcker, och målet är att hinna med 30 av dem i år – alltså ungefär 2–3 böcker i månaden. Jag tar gärna emot tips på vilken bok jag borde börja med! Har ni några förslag på hur jag ska prioritera? Skönlitteratur Marlene Van Niekerk – Agaat (början av 10-talet) DNF Jean-Michel Guenassia – De obotliga optimisternas klubb (början av 10-talet) Jonas Gardell – Ett ufo göra entré Jonas Gardell – Jenny Harper Lee – Ställ ut en väktare (2017) Johannes Anyuru – En storm kom från paradiset (2019) Caroline Ringskog Ferrada-Noli – Rich Boy (2020) Tommy Orange – Pow Wow (2020) Gabriell Garcia Marquez – Love in the time of cholera Gregory David Roberts ­– The mounta...

Damma av 2024

  Jag tänkte köra bokutmaningen Damma av för åttonde året i rad. Utmaningen går ut på att försöka läsa så många olästa böcker jag har i bokhyllan som möjligt. Listan innehåller alltså böcker jag äger och som har legat i hyllan i över ett år. Jag har även tagit med böcker som jag har köpt/fått under 2023 och som jag inte har hunnit läsa ännu.  Jag har sammanlagt 131 olästa böcker och målet är att hinna läsa 30 av dem, alltså 2,5 stycken varje månad. Ni får mer än gärna hjälpa mig med någon slags prioriteringslista, vilken bok borde jag börja med? Skönlitteratur Marlene Van Niekerk – Agaat (början av 10-talet) Jean-Michel Guenassia – De obotliga optimisternas klubb (början av 10-talet) Jonas Gardell – Ett ufo göra entré Jonas Gardell – Jenny Harper Lee – Ställ ut en väktare (2017) Johannes Anyuru – En storm kom från paradiset (2019) Donna Tartt – Steglitsan (2019) Caroline Ringskog Ferrada-Noli – Rich Boy (2020) Colson Whitehead – Den underjordiska järnvägen (2020) Tommy Or...

Den som vaktar flocken – Johan Rundberg

Det här är en bok som lyckas lyfta fram viktiga aspekter av familjedynamik och tonårsliv på ett trovärdigt sätt. Jag uppskattade särskilt twisten i handlingen – den överraskade och höll spänningen vid liv. När berättelsen kretsade kring familjens relationer och konflikter kändes den som mest engagerande, och Rundberg skildrar föräldraskapets och tonårens utmaningar med både känsla och precision. Men tempot var ojämnt. Partierna som fokuserade på jobbdramat drog ner helheten för mig och gjorde boken onödigt lång. Dessa delar kändes som utfyllnad snarare än centrala för berättelsen. Det saknades också en bredare representation i karaktärerna, de fanns där men som vanligt bara i periferin.  Boken pekar subtilt på konflikten mellan arbetsliv och familjeliv, och hur de två kan kollidera på ett sätt som påverkar människors identitet och relationer. Vilket Rundberg lyckas med att skildra och ångesten jag känner över relationerna gör att jag får svårt att andas. Gillar man spänningsromane...