Jag har tidigare läst “Labyrinten” av Stålenhag och föll pladask. Det jag älskar med hans böcker är hur han väver samman bild och berättelse på ett sätt som känns helt unikt. I Passagen Den här gången får vi följa en tonåring som korsar ett dystopiskt USA år 1997, tillsammans med sin gula robot. Maskinerna har tagit över, mänskligheten kämpar för att hitta sin plats och mitt i allt detta får vi en berättelse om sorg, hopp och överlevnad.
Det är mörkt. Det är tungt. Och det är fantastiskt. Det låter som en märklig kombo, jag vet men Stålenhag lyckas. Jag gillar verkligen hur han portionerar ut informationen; vi vet inte allt från början, men bit för bit får vi grepp om vad som har hänt. Tidslinjerna växlar, och det är just det där lågmälda, nästan viskande sättet att berätta på, som gör att jag fastnar. Han litar på läsaren, och bilderna! Åh, bilderna! De öppnar upp ett helt universum.
Om jag ska gnälla på något så är det slutet. Det är lite för öppet för min smak, men det förstör inte helheten. Jag är fortfarande helt tagen av läsupplevelsen. Stålenhag är definitivt en författare (och konstnär!) jag kommer fortsätta följa. Rekommenderas varmt, särskilt om du gillar dystopier med hjärta.
Originaltitel: Passagen
Originalspråk: Svenska
Författare: Simon Stålenhag
Antal sidor: 144
Språk: Svenska
Format: Inbunden
Förlag: Fria Förlag Utgivningsår: 2017
Kommentarer
Skicka en kommentar