Passagen – Simon Stålenhag

Den här boken är en del av min bokutmaning “Damma av 2025”.

Jag har tidigare läst “Labyrinten” av Stålenhag och föll pladask. Det jag älskar med hans böcker är hur han väver samman bild och berättelse på ett sätt som känns helt unikt. I Passagen Den här gången får vi följa en tonåring som korsar ett dystopiskt USA år 1997, tillsammans med sin gula robot. Maskinerna har tagit över, mänskligheten kämpar för att hitta sin plats och mitt i allt detta får vi en berättelse om sorg, hopp och överlevnad.

Det är mörkt. Det är tungt. Och det är fantastiskt. Det låter som en märklig kombo, jag vet men Stålenhag lyckas. Jag gillar verkligen hur han portionerar ut informationen; vi vet inte allt från början, men bit för bit får vi grepp om vad som har hänt. Tidslinjerna växlar, och det är just det där lågmälda, nästan viskande sättet att berätta på, som gör att jag fastnar. Han litar på läsaren, och bilderna! Åh, bilderna! De öppnar upp ett helt universum.

Om jag ska gnälla på något så är det slutet. Det är lite för öppet för min smak, men det förstör inte helheten. Jag är fortfarande helt tagen av läsupplevelsen. Stålenhag är definitivt en författare (och konstnär!) jag kommer fortsätta följa. Rekommenderas varmt, särskilt om du gillar dystopier med hjärta.

Originaltitel: Passagen

Originalspråk: Svenska

Författare: Simon Stålenhag

Antal sidor: 144

Språk: Svenska

Format: Inbunden

Förlag: Fria Förlag Utgivningsår: 2017

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Damma av 2026

Nu är det dags för bokutmaningen Damma av – tionde året i rad! Utmaningen går helt enkelt ut på att läsa så många av mina olästa böcker i bokhyllan som möjligt. På listan har jag både böcker som har samlat damm i flera år och såna som jag har köpt eller fått under 2025 men inte hunnit läsa än. Totalt har jag 128 olästa böcker, och målet är att hinna med 30 av dem i år – alltså ungefär 2–3 böcker i månaden. Jag tar gärna emot tips på vilken bok jag borde börja med! Har ni några förslag på hur jag ska prioritera? Skönlitteratur De obotliga optimisternas klubb – Jean-Michel Guenassia (början av 10-talet) Ett ufo göra entré – Jonas Gardell Jenny – Jonas Gardell Ställ ut en väktare – Harper Lee (2017) Rich Boy – Caroline Ringskog Ferrada-Noli (2020) Pow Wow – Tommy Orange (2020) Love in the time of cholera – Gabriell Garcia Marquez The mountain shadow – Gregory David Roberts (2018) The invention of wings – Sue Monk Kidd (början av 10-talet) Hamnet – Maggie O´Farrell (...

Damma av 2025

Damma av 2025 Nu är det dags för bokutmaningen Damma av – nionde året i rad! Utmaningen går helt enkelt ut på att läsa så många av mina olästa böcker i bokhyllan som möjligt. På listan har jag både böcker som har samlat damm i flera år och såna som jag har köpt eller fått under 2024 men inte hunnit läsa än. Totalt har jag 126 olästa böcker, och målet är att hinna med 30 av dem i år – alltså ungefär 2–3 böcker i månaden. Jag tar gärna emot tips på vilken bok jag borde börja med! Har ni några förslag på hur jag ska prioritera? Skönlitteratur Marlene Van Niekerk – Agaat (början av 10-talet) DNF Jean-Michel Guenassia – De obotliga optimisternas klubb (början av 10-talet) Jonas Gardell – Ett ufo göra entré Jonas Gardell – Jenny Harper Lee – Ställ ut en väktare (2017) Johannes Anyuru – En storm kom från paradiset (2019) DNF Caroline Ringskog Ferrada-Noli – Rich Boy (2020) Tommy Orange – Pow Wow (2020) Gabriell Garcia Marquez – Love in the time of cholera Gregory David Roberts – The mo...

Shuggie Bain – Douglas Stuart

Den här boken är en del av min bokutmaning " Damma av 2024 ". Jag hade ganska höga förväntningar på “Shuggie Bain”, särskilt eftersom den jämförts med en av mina absoluta favoritböcker, “Ett litet liv ” av Hanya Yanagihara. Tyvärr nådde den inte riktigt upp till mina förhoppningar, och jag blev lite besviken. Boken följer Shuggie, en ung pojke som växer upp i 1980-talets Glasgow under svåra förhållanden. Genom hans ögon får vi uppleva en barndom präglad av fattigdom, alkoholism och utanförskap, medan han försöker ta hand om sin mamma Agnes, som kämpar med ett allvarligt alkoholberoende. Douglas Stuart lyckas verkligen fånga den hårda verkligheten i ett samhälle i förfall, och hans beskrivningar av miljöer och karaktärer är både detaljerade och gripande. Språket är vackert och poetiskt, även när det skildrar de mest smärtsamma delarna av livet, vilket skapar en intressant kontrast som håller en fängslad. Men trots att boken tar upp tunga och viktiga teman, så kändes berättels...

Elzasbokhylla

Leta i den här bloggen