Sjömannen av Lars Kepler var en riktigt rolig överraskning för mig. Jag har läst allt i Joona Linna-serien och älskar deras sätt att bygga tempo, stämning och de där skavande, obehagliga karaktärerna som smyger sig in under huden. Att få läsa dem i novellformat var därför både nytt och samtidigt så otroligt bekant på det bästa möjliga sättet.
Det märks direkt att Kepler kan det här med fart. Flera av novellerna var så intensiva att jag knappt hann blinka innan något nytt hände. Det finns ingen lugn stund, allt rör sig och pulsen ligger högt.
En av mina favoriter var förstås den som gav lite mer kött på benen om Jurek Walter. Att få en glimt till av den karaktären…Alltså, rysningar. En annan favorit var titelnovellen Sjömannen som var precis allt jag vill ha: fartfylld, läskig och genuint obehaglig. Det är den där typen av Kepler-skräck som får en att kasta en blick över axeln, bara för säkerhets skull.
Det jag kan önska mer av är avsluten. Vissa noveller tog slut så abrupt att jag satt kvar och tänkte “vänta… var det allt?” Inte för att det var dåligt, utan för att flera av berättelserna hade potential att bli fullängdsromaner. De hade så intressanta idéer, världar och karaktärer att det nästan kändes som att bli väckt ur en dröm mitt i en spännande scen.
Men just det är också Keplers styrka, deras förmåga att skapa mångbottnade, gråskaliga karaktärer på extremt kort tid. Jag behövde bara några sidor för att bry mig.
Allt som allt: jag gillade verkligen den här samlingen. Är du nyfiken på Kepler men inte redo att kasta dig in i en hel serie? Perfekt start. Är du redan ett fan? Då är Sjömannen en superkul bonusvärld att få utforska.
Oavsett läsläge: det här är ren, intensiv Kepler-energi i kortformat och jag hade väldigt roligt.
Tack Albert Bonnier förlag för att jag fick läsa!
Originaltitel: Sjömannen
Originalspråk: Svenska
Författare: Lars Kepler
Antal sidor: 300
Språk: Svenska
Format: Inbunden
Förlag: Albert Bonnier förlag
Utgivningsår: 2025
Kommentarer
Skicka en kommentar