Fortsätt till huvudinnehåll

Bortom horisonten – James Hilton


Den här boken är en del av min bokutmaning “Damma av 2025”.

Bortom horisonten av James Hilton började som en riktig fullpoängare för mig. Första halvan var exakt allt jag älskar i en klassisk äventyrsroman: spänning, mystik, utforskande och den där pulsen av att världen plötsligt känns större än man trodde. Miljöbeskrivningarna var magiska; jag kunde verkligen se de vidsträckta vyerna framför mig. Och huvudkaraktären? Förvånansvärt sympatisk och… ja, faktiskt rätt så woke för sin tid. Han säger ifrån när andra uttrycker sig rasistiskt eller respektlöst, vilket gjorde honom så mycket lättare att följa och heja på.

Men så kommer andra halvan och tyvärr är det här boken tappar mig. Tempot går från äventyrsfilm till långsam eftermiddagsradio, och plötsligt blir allt väldigt babbligt. Jag hade så gärna velat gräva djupare i den mytomspunna staden, få fler detaljer, mer historia, mer magi. Det finns så mycket potential i världen Hilton skapar, men istället stannar berättelsen på ytan och den där wow-känslan bleknar.

Det är inte dåligt bara… inte tillräckligt. Och det gör nästan mer ont, för början lovade så mycket.

Med det sagt är jag ändå glad att jag läste den. Det är en klassiker av en anledning och när den är bra är den riktigt bra. Jag kommer minnas känslan av första halvan länge: äventyret, atmosfären, nyfikenheten.

Originaltitel: Lost Horizon 

Originalspråk: Engelska

Författare: James Hilton 

Antal sidor: 233

Språk: Svenska

Format: Inbunden

Förlag: Albert Bonnier 

Utgivningsår: 1987 (först publicerad 1933)

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Damma av 2026

Nu är det dags för bokutmaningen Damma av – tionde året i rad! Utmaningen går helt enkelt ut på att läsa så många av mina olästa böcker i bokhyllan som möjligt. På listan har jag både böcker som har samlat damm i flera år och såna som jag har köpt eller fått under 2025 men inte hunnit läsa än. Totalt har jag 128 olästa böcker, och målet är att hinna med 30 av dem i år – alltså ungefär 2–3 böcker i månaden. Jag tar gärna emot tips på vilken bok jag borde börja med! Har ni några förslag på hur jag ska prioritera? Skönlitteratur De obotliga optimisternas klubb – Jean-Michel Guenassia (början av 10-talet) Ett ufo göra entré – Jonas Gardell   Jenny – Jonas Gardell  Ställ ut en väktare – Harper Lee (2017) Rich Boy – Caroline Ringskog Ferrada-Noli (2020) Pow Wow – Tommy Orange (2020) Love in the time of cholera – Gabriell Garcia Marquez  The mountain shadow – Gregory David Roberts (2018) The invention of wings – Sue Monk Kidd (början av 10-talet) Hamnet – Maggie O´Farrell (...

Damma av 2025

Damma av 2025 Nu är det dags för bokutmaningen Damma av – nionde året i rad! Utmaningen går helt enkelt ut på att läsa så många av mina olästa böcker i bokhyllan som möjligt. På listan har jag både böcker som har samlat damm i flera år och såna som jag har köpt eller fått under 2024 men inte hunnit läsa än. Totalt har jag 126  olästa böcker, och målet är att hinna med 30 av dem i år – alltså ungefär 2–3 böcker i månaden. Jag tar gärna emot tips på vilken bok jag borde börja med! Har ni några förslag på hur jag ska prioritera? Skönlitteratur Marlene Van Niekerk – Agaat (början av 10-talet) DNF Jean-Michel Guenassia – De obotliga optimisternas klubb (början av 10-talet) Jonas Gardell – Ett ufo göra entré Jonas Gardell – Jenny Harper Lee – Ställ ut en väktare (2017) Johannes Anyuru – En storm kom från paradiset (2019) DNF Caroline Ringskog Ferrada-Noli – Rich Boy (2020) Tommy Orange – Pow Wow (2020) Gabriell Garcia Marquez – Love in the time of cholera Gregory David Roberts ­– The mo...

Shuggie Bain – Douglas Stuart

Den här boken är en del av min bokutmaning " Damma av 2024 ". Jag hade ganska höga förväntningar på “Shuggie Bain”, särskilt eftersom den jämförts med en av mina absoluta favoritböcker, “Ett litet liv ” av Hanya Yanagihara. Tyvärr nådde den inte riktigt upp till mina förhoppningar, och jag blev lite besviken. Boken följer Shuggie, en ung pojke som växer upp i 1980-talets Glasgow under svåra förhållanden. Genom hans ögon får vi uppleva en barndom präglad av fattigdom, alkoholism och utanförskap, medan han försöker ta hand om sin mamma Agnes, som kämpar med ett allvarligt alkoholberoende. Douglas Stuart lyckas verkligen fånga den hårda verkligheten i ett samhälle i förfall, och hans beskrivningar av miljöer och karaktärer är både detaljerade och gripande. Språket är vackert och poetiskt, även när det skildrar de mest smärtsamma delarna av livet, vilket skapar en intressant kontrast som håller en fängslad. Men trots att boken tar upp tunga och viktiga teman, så kändes berättels...