Den här boken är en del av min bokutmaning “Damma av 2026”.
Det här är en svår bok att recensera. Inte för att den är dålig utan för att mina känslor kring den är så tudelade. Jag älskar fortfarande Harry Potter-världen. Jag älskar att få återvända till den, att träffa karaktärerna igen och se hur livet blev efter det där sista kapitlet vi en gång tog farväl med. Bara det gör läsningen speciell.
Jag har dessutom sett pjäsen i London, och den upplevelsen var helt magisk. Scenografin, effekterna, skådespeleriet…allt fungerade. Då älskade jag historien. Som pjäs är Harry Potter och det fördömda barnet något alldeles extra.
Som bok, eller snarare manus, är det mer komplicerat.
Manuset är lättläst, tempot är högt och sidorna flyger fram. Jag sögs in direkt och läste snabbt, utan att fastna eller tappa tråden. På det sättet är den absolut underhållande. Samtidigt kunde jag inte skaka av mig känslan av att något saknades. Berättelsen känns stressad, nästan forcerad, som om den vill för mycket på för kort tid. Vissa händelser och relationer hade verkligen behövt mer utrymme, mer djup, mer eftertanke.
Jag tror helt ärligt att jag hade gillat den här historien betydligt mer om den hade skrivits som en regelrätt roman. Om vi fått stanna längre i scenerna, vara mer inne i karaktärernas känslor och låta utvecklingen få ta sin tid. I manusform känns allt lite för snabbt avklarat, trots att idéerna i grunden är spännande.
Sedan finns det också ett motstånd hos mig som läsare. Jag gillar inte längre författaren bakom verket, och kanske spökar det i min upplevelse. Det är svårt att helt separera känslorna, hur gärna man än vill. Samtidigt försöker jag se boken för vad den är, en fortsättning i ett universum som betytt mycket för mig.
Så var landar jag till slut? Jag njöt av återbesöket i trollkarlsvärlden. Det var fint att få kliva in i den igen, att möta karaktärerna och känna igen känslan av magi, om så bara för en stund. Samtidigt är det här inget verk jag aktivt hade sökt upp i dag. Hade jag inte redan köpt boken när den kom ut, är jag tveksam till om jag hade gjort det nu. Inte för att historien saknar värde, utan för att jag inte längre vill stötta författaren bakom den.
Som pjäs är Harry Potter och det fördömda barnet fantastisk. Som bok är den helt okej. För mig blev det ett nostalgiskt återbesök snarare än en berättelse som verkligen stannade kvar.Originaltitel: Harry Potter and the Cursed Child: Parts One and Two
Originalspråk: Engelska
Författare: J. K. Rowling
Antal sidor: 376
Språk: Svenska
Format: Inbunden
Förlag: Rabén & Sjögren
Utgivningsår: 2016
Kommentarer
Skicka en kommentar