Dagar av ensamhet – Elena Ferrante

 

Originaltitel: I giorni dell'abbandono
Originalspråk: Italienska
Författare: Elena Ferrante
Antal sidor: 189
Språk: Svenska
Format: Pocket
Förlag: Norstedts
Utgivningsår: 2018 (först publicerad 2002)

Den här boken är en del av min bokutmaning “Damma av 2020”.

Det här är en kortroman om en kvinna, Olga, som hamnar i en djup personlig kris när hennes man lämnar henne för en yngre kvinna. Under romanens gång går Olga igenom alla sorgens stadier men det är raseriet hon känner över att ha blivit övergiven som ligger i fokus. 

Det är fantastiskt skickligt skrivet om hur en kvinnas liv gradvis raseras och om den förväntade kvinnorollen hon åtagit sig. Allt omkring henne förfaller; hemmet, det sociala livet och mammarollen. 

Den här romanen skildrar inte bara ett sammanbrott utan belyser också kvinnorollen. 

Språket är njutningsfullt men krisen som Olga går igenom är alldeles för tung för mig. Vissa scener ger mig ångest och jag har svårt att identifiera mig med Olga. Boken är tunn men det tog mig väldigt lång tid att ta mig igenom den, inte för att den var dålig utan för att den var tung. Jag fick lägga ifrån mig den flera gånger för att hämta andan. Den är extremt trovärdig och jag imponeras av Ferrantes förmåga att berätta så verklighetstroget om en livskris som smygandes förvandlas till ett sammanbrott.  

Men det finns ljusglimtar. De är få och lyser svagt men blir allt starkare under romanens gång, hade det inte varit för dem hade jag inte njutit lika mycket av den här berättelsen.

Trots mörkret och ångesten kring min läsupplevelse tycker jag den är fantastisk och läsvärd. Vilket språk och vilken skicklig författare Ferrante är!

Z Z Z Z Z